Blöt och blåsig väntan…

Det blåser tillräckligt hårt redan idag, men först i morgon kommer ”finalvindarna”. Regnet kommer farande i en hiskelig fart och avsaltar allt som finns på båten, vilket i och för sig är bra, men tråkigt. En typisk innesittardag i gunget…

Idag hade vi en kortare mailkonversation med Jefa och dessutom kontaktat vårt försäkringsbolag. Där har processen nu startat. Bra så…

Dessutom, glädjande nog, fått tag på enda varvet i närheten, som kan ta upp lilla Panta på land. Det är 25 nm dit. Yes, nu har vi en plan.

Men först ska vi rida ut kulingen på denna boj i morgon. På söndag ska vi släppa det grova, trygga repet och ta oss närmare varvet. Men inte ända fram. Kanske kan varvet lyfta oss på tisdag eller onsdag.

Nu försvinner landskapet i dis och regn…

Rorsman tog en ålning med hasning in bakom motorn och kände på nedre axellagringen. Går inte att dra sidledes, men då jag vrider på axeln, klonkar det rejält. Hmm…

Försöker få tiden att gå. Inte ofta man har tid i överflöd till att göra, ingenting. Men som svaret på våra böner kom en norsk Bavaria svepande förbi, visserligen fort och på onödigt nära håll, och skulle fånga en boj.

Det blev början på en 45-minuters, ska väl inte kalla det underhållning, förevisning hur knepigt det kan vara…

Som så många båtägare i denna väderlek var kalechen (sittbrunnstältet) uppe. Rorsman kurande längst bak i sittbrunnen och försökte se framåt genom sprayhoodens plastfönster, som är regnvåta på utsidan och immiga på insidan.

Efter en böjd och tappad båtshake och kanske några väl valda ord ombord, var de slutligen fast i sin 30 mm tross. Båtshaken hämtades med jollen. Nu kan både vi och de, slappna av…🙂.

Men vad ska vi hitta på nu? Får satsa stort på en fin middag, det är ju fredag.

En trevlig sak är att våra solceller klarar hålla igång både kyl och frys, samt laddning av våra små enheter i detta väder…😊.

Hälsningar från Panta Rhei med oceaner av tid…