Skillinge, fredag och fri dag…

… eller frrreijdaoug … som det sägs här… hur klarar de att förstå varandra…?

Igår, innan aftonens ljus börjat övergå i en blågråakrig ton, hade en bogserad utrangerad båt glidit på grund vid hamninloppet. Den lilla bogserande fiskebåten klarade inte uppdraget, som de planerat.

Det tog en timme för lilla ”David” att få loss ”Goliat” från grundet. Mörkret hade börjat lägga sig innan ekipaget kunde stäva ut mot öppet vatten. Mångatan som glimmade i den lugnt böljande vattenytan, visade dem vägen ut…

Vart var de på väg?

Ovanstående lilla incident fick oss att ta en extra kvällspromenad. Kvällen var behagligt ljummen. Något vi kommer att sakna när det åter krävs långbyxor…

Visst har hon ”attityd”, vårt sommarhem?

Värmen hänger kvar på morgonen. Solen, pålitlig som vanligt, ger oss en kick för att inte ligga kvar i kojerna. Hamnen sover när vi tar vår morgonpromenad.

Fina områden att vandra omkring i.

Efter frukost cyklade vi mot Sandhammaren. Fyren som vi rundat med våra olika båtar, ett otal gånger, är en Heidenstammare byggd 1862 med en höjd av 29 meter.

Från havet, där vi genat längs 5 meterskurvan, syns idag endast den översta toppen. Men här syns den i all sin prakt. Renoverad 2023.

Heidenstam var den fyrmästare som utvecklade fackverksbygget av fyrar. Billigare, snabbare och lättare.

Den fina sandstranden är milslång och ett populärt ställe för rekreation.

Info gällande Sandhammaren.

Vår tänkta lunch vid Sandhammaren blev till en fikastund, då vi inte var hungriga.
Cyklade vidare till Kåseberga, som vi passerade med båten igår. En endaste gästande båt. Hamnen är ”gungig” vid friska vindar och varje gång snabbfärjan till Bornholm passerar…

Nu då, en lunch? Nej, hungern låter vänta på sig. Köpte istället på oss delikatesser från fiskaffären.

Nu hade vi ”kravet ” på oss att skyndsamt cykla hem till båten, innan sillen övergår till surströmming i cykelväskan. Dessutom hägrade lunch på hamnkrogen i Killinge. Endast sex meter från Panta Rhei.

Problemet var att de stänger 14:30. Vi hade 22 km hem och satsade hårt för en snabb cykeltur. Bild på Kåseberga. Vi lämnade både kossor och Ale stenar osedda denna gång.

Växelvis slipstreaming och i full fart susade vi norrut, med en sällan skådad frenesi. Trots att våra hopfällbara minicyklar är små som ponnyhästar, susar vi fram likt kärlekskranka åsnor i Moldavien… De är snabba och stabila i hög fart.

Motivation är bra. Rejält fuktiga kom vi fram och hann till och med duscha innan lunchen. Klarade av 22 km på mindre än 40 minuter…

Gårdagens tyska båt har lämnat men en ny tysk gäst har anlänt.

Äntligen, efter 44 km cykeltur var det dags för lunch. Gott och lagom mycket.

Det är fortfarande tidig eftermiddag och som vi säger, speciellt till de som fortfarande förvärvsarbetar: ”Äntligen fredag !🥂”.

Hälsningar från vår vilodag i Skillinge…