Flatvarp…

Först: Vaknar till svalornas glada kvittrande. Deras pigga sång letar sig in genom vår öppna taklucka. De har samlats i stora grupper för att ta sig söderut. Men just nu sitter de och kvittrar på linor och mantåg. Deras pyttesmå klor griper elegant runt trådarna. Vi studerar dem på 30 cm avstånd genom våra salongsfönster. De är så små, men bra på att bajsa… suck…

Vi ligger fortfarande i skugga men morgonljuset flödar in över piren. Denna Omega 42:a är bekant. Den har masthead rigg. Ovanlig för båttypen.

Morgonpromenaden tar oss till stranden. Fiskaren i den lilla båten, som vi träffade senare, har fångat en tjugotal rödspättor som han säljer eller ger bort. De är små. Svårt att förstå honom när han envisades med att ha en pipa i munnen. Hela tiden…

Kibben hade en hemlig plan. Materiel: handduk och tvål, väl dolda.

Morgonen var helt magisk. Vattnet turkost och med solens värme i ryggen var det enkelt att ta steg för steg, på den fina bottensanden. Njutbar stund… Man känner sig levande…

När vi badade, närmade sig en äldre herre vår plats. Men han stannade 100 meter innan. Satte sig, och blickade ut över havet. När vi var klara fortsatte han sin vandring mot oss.

Vi tackade honom för visad, stor hänsyn. Det visade sig att han varit etnolog och flyttat från Stockholm hit till Byxelkrok. Han var 84 år och ordförande i föreningen ”Östersjöcentrum i Byxelkrok”. Vi hade en trevlig pratstund med denne ”gentleman”. Dessa möten…

Han lämnade en broschyr vid vår båt.

Dags att lämna Byxelkrok efter frukost.

Fin segling men inte många andra båtar. -”Hej på dig Kungsgrundet” (utanför Västervik).

… och -”hej på dig Storkläppen”… Håller vi på att flippa ur?

Seglingen var bra men mot slutet av dagen avtog vinden och seglen började slå i dyningen. Man kan bli skogstokig för mindre. Åtminstone gäller det Rorsman. Skogstokig!

Därför var det en stor lättnad att segla in i den skyddande skärgården. Glida fram utan rullande och slående segel… Dyningen hördes ryta mot klippor och skär, när de kraschade utanför vår trygga farled (Rorsman, som var lite ”pist of” lipade åt de döende vågorna. Lite omoget kan det te sig).

Väderskär.

Jungfrusundet, fin plats som vi passerat många gånger.

Äntligen framme efter 42 M. Vinden kommer de närmaste dagarna att blåsa från en gynnsam riktning. Problemet är nederbörden som utlovats.

Men hittills har vi haft det helt underbart i sensommarvärmen. Ett dopp innan middag. Därefter en aftonpromenad med smak av björnbär…

Hälsningar från en ”gratishamn” utan el och vatten… (men bra plats för vindens ökande verkningar…)