Efter några timmars drömlös sömn, tar vi dagens första promenad. En hamnansvarig kom och berättade hur allt fungerar. Allt fungerar inte, kan vi konstatera…😊. Men känslan är god och gästfriheten stor…
Beroende på tidvattnet, är det olika svårt att kliva av och ombord. Här är det högvatten.

Vi gick på hela öns vägnät under promenaden, vilket är mindre än 1.5 km… Ett litet samhälle med drygt 33 bofasta idag (år 2012 omkring 60-80 bofasta. Över 15 bilar på dessa två små bebodda öar…
Vi ligger på Bruray. På bilden, den större ön Housay. De är förbundna med en smal betongbro.


Panta Rhei kurar bakom den bortre piren.

Det finns några riktigt gamla hus, men de är förfallna.

Ett promenadtips från en kvinna med hund vi mötte, tog oss runt hela Bruray. Hon flyttade hit för fyra år sedan, på grund av för högt tempo på fastlandet. Vi frågade inte vad hon jobbade med.
Hon kunde berätta att den lilla affären stängde 2017. Likaså skolan. Sjuksystern lämnade samma år. Det märks och känns att tiden var något ”bättre” 2012, då vi besökte öarna första gången… Dessutom träffade vi då, öns ”JR Ewing” med familj. Så icke denna gång. Ska skriva om det mötet, någon gång senare i bloggen…
För övrigt kan vi meddela att den trevliga golden retrievern kvinnan släpade på, var tjockare än en gris inför julslakten. Stackars hund. Den hade av förståeliga skäl svårt att gå.
Fyren som leder båtfarare in via norra inloppet, står på ön Bound Skerry, den obebodda ön.

Högsta punkten på ön med 360 graders utsikt. Samtliga hus syns. Hamnen och den mindre farleden ut likaså.

Stormfåglar från ovan.



Grov, rostig kaj men robust… Hela båten är saltindränkt efter överseglingen.

Det är lördag och påpassligt firar vi att allt gått bra och vår segling nu börjat på ”allvar”. Hädanefter blir det nya hamnar, förutom Lerwick.
Hittade en kyld Champagne i det 11 gradiga kölsvinet. Räckte både till fördrink och fisksoppan…
Golfströmmens värme flödar nog mest på Irlands och Storbritanniens västra kuster.

Den lågtstående solen, avslöjade saltstänkets verkan. Dags att skölja bort det värsta…

Söndag
En envis frisk nordvästvind håller oss kvar i hamn. Planerade ta oss norrut men ändrar planen till att segla SV med bara focken satt. Känns som att vi är klara med Out Skerries.

Kyrkan.

Talade länge med denna gamla fiskargubbe. Han har fiskat scallops (pilgrimsmusslor) under sitt arbetsliv, men aldrig smakat dessa läckerheter. Hans son har tagit över fiskebåten och därmed finns en fiskare kvar på ön. Men även sonen fiskar endast scallops. Vi fick se redskapen som släpar/krattar på havsbotten. Verkar mycket förstörande…

Här hämtas musslorna och fraktas till Mainland Shetland, med färjan Filla. Det kom ytterligare fyra bilar till ön, medan två lämnade…

Dags att segla vidare på eftermiddagen, då vinden lugnat sig en aning. Endast några timmars färd med gung…
Ha’ de
Skönt att ‘överfarten’ gick bra! Man sände upp en bön! 💞🙏💞
GillaGilla