Felsökning, klonk och förvirring…

Nattens sömn var inte den bästa. Vindbyarna svepte ned, slet i riggen och avlöste varandra. Regnet var helt ok för avsköljning av däcket. Vem bryr sig på natten…😊.

Första gången för eget ankare på 10 meters djup i mjuk lera (enligt pilotboken, dålig hållbotten) gav ingen djupsömn…

Satte på appen ”Ankarlarm” som vi trimmade till 20 meters radie. Vi låg nära en annan båt och ville förvissa oss att vi inte stöter ihop. Vid tvåtiden på natten tjöt larmet. Nytt okänt ljud (otäckt) och snabbt upp och kolla. Inga problem, kontra den andra båten.

Somnar in igen, dock lite svårt, nytt alarm efter en timme. Inga problem. Mest tidvattenförflytting… Letar därefter åter igen efter vår favorit denna tid på dygnet, John Blund med ”extra bloody heavy function”… typ träklubba…

Det blåser rejält och vi beslutar att ta upp ankaret och ta en hyrboj. Helt utan övrig service för 200:- natten. Men det känns tryggt med tanke på kulingvindarna som kommer att svepa över oss om någon dag. Känns tryggt då förtöjningstampen på bojen är över 30 mm i diameter… och klarar båtar upp till 12 ton i kulingvindar. I natt ska det jagas djupsömn. Det tar på krafterna att vara utan kontroll…

Anders Svensson, en mycket duktig tekniker, båtägare och vän, ringde och gav oss råd och tips. Efter en grundligare undersökning av övre lagret uppifrån, tycker vi se att hjärtstocken sjunkit 15 mm. Man ser mycket av rullagren. Men vi vet ju inte hur det såg ut innan… Repet ska förhindra ”roderförlust”,

Pumpade upp jollen för första gången denna sommar, och tog oss in till sta’n. Skvalpigt…

Inre hamnen, dit vi tog jollen.

Panta Rhei längst till vänster och en elegant cruisingbåt till höger i bild.

Vi frågade hamnansvariga om råd och platser där vi kan ta upp båten. Svårt med tung båt och långt till bra upptagning…

Betalade för tre dygn, eftersom det ska blåsa mer än behövligt. Vi behöver stilla vatten för vidare färd. Konsultation med rodertillverkaren Jefa i Danmark. De rekommenderade starkt att ta upp båten prompto, men det går ju inte…

Efter en styrke-tycka-synd-om-oss-öl på en fin sylta, tog vi oss tillbaks till vårt sargade flytande hem.

Rorsman dök ned för att se hur verkligheten under vattnet såg ut. Tolv grader i vattnet, gör ju att undersökningen inte tar onödigt lång tid…

Rodret satt där det skulle och hade inte glidit ned. Mycket märkligt! Nu får vi tänka om än en gång. Stor förvirring igen…

I morgon ska det blåsa ( Intet nytt på Västfronten) och regna drygt 23 mm. Blir nog en innesittardag…

Hälsningar från Isle of Skye.