Loch Na Droma Buidhe…

Inte lätt att komma ihåg namnet på vår akringsvik. Speciellt om någon skotte nämner det för dig… Populärt, bland oss, kallad ”likörviken” (Drambuie, skotsk likör)…😊.

Men innan vi hamnade här: Efter 21 M fin, lätt segling, pysslade vi med båten och dammade sängkläder mm. Det var länge sedan vi hade en vindstilla morgon och helt torrt på däck. Dessutom kämpade solen om herraväldet i lufthavet ovanför oss. En riktigt härlig morgon.

Rorsman blev tillräckligt varm för en kontroll av rodret igen. Nu kunde man rucka rodret horisontellt, vilket betyder att nedre lagret gett sig mer. Yes! Nu, äntligen tror vi att vi hittat felet. Det har funnits många frågetecken, och ett av de heta tipsen, var naturligtvis nedre roderlagret. Fortsättning följer. Badtemperaturen låter vänta på sig, kan jag förtälja…

Här seglar vi in i viken. Duggregnet har besökt oss några gånger under dagen.

Ankrar så nära stranden vi vågar. Vi vill ha lä, vilket inte många öar kan ge… Runt udden bara, och låta ankaret möta botten på 13 meters djup. Ensamma…

I skrivande stund är vi endast fem båtar på svaj. En, större tvåmastad ketch, ”Alba Venturer” (Ocean Youth Trust Scottland) med minst 13 personer ombord, ligger i vår närhet.

Eftersom duggregnet är blötare än blött, blir det ingen jolletur i land för oss. Vi hann ju lägga till innan vi blev våta. Således ingen promenad. Men en tanke. Hur har de med fuktigheten i ”Alba…” med alla dyngblöta regnställ…? Eller är Kibben och undertecknad fuktkänsliga…?

Svar: Nej!

Hälsningar från drisslet i Loch Na… eller hur det var…