Oostende… Belgien…

Cadzand – Oostende, 26 nm…

Vad ska man säga? Man ska inte kryssa, men vi gör det igen… suck… Fast vi klagar inte, utan det är endast ett konstaterande. För att utnyttja tidvattnet, lämnade vi Cadzand 05:20. Dåligt med sömn men ute på havet i vår oplogade ”havsåker” är tröttheten som bortblåst, om uttrycket tillåts… I morse ändrade vi vårt slutmål till Oostende (ungefär halverad dagsetapp) vilket mycket väl tillfredsställde vårt seglingsbehov för i dag. Tidig morgon. Pyxis på väg till ”dagens arbetspass”…

Vinden pressade på med 7-11 m/s och efter någon timme hade vågorna vuxit sig stora. Dessutom branta, på grund av att vi hade medström. Bara att gilla läget. Vi trivdes med att kryssa högre och fortare än vad Pyxis klarade av. Hon är mycket tyngre än vår tunga Panta… Tre gånger fick vi vatten över däck… Våra små ”blyklumpar” är tunga i nosarna… inte bara kölen som väger…

De utstickande pirarmarna såg välkomnande ut och tog bort vågorna, som genom ett trollslag.

Historiens vingslag gällande vårt sätt att färdas på havet.

Det var inte tal om att byta gästflagga under färden… Förra natten i Nederländerna kostade 44 Euro. Vi var knappt iland där. I denna Royal Yacht Club Oostende, kostar natten 20 Euro…

Trötta som ett par sengångare, försökte vi sova på dagen men misslyckades. Planen är att stiga upp otäckt tidigt även i morgon. I var och vartannat hamninlopp finns dessa sandsugare som ser till att det inte sandar igen. Här tömmer de sin last. Vart skickas all sand?

En långpromenad för att mota tröttheten. Man lär ju inte somna stående. Gick mot hamnens inlopp och hamnade i en stor festival, ”Oostende Voor Anker”. En fyra dagar lång hyllning till havet och dess betydelse. Massor av människor på ett väldigt stort område. Tillfälliga matställen, prova på-saker mm. Vid kyrkan sjöng en grupp killar acappella. Irländska toner som smittade…

Bland alla tiotusen ben och fötter gick de fyrbenta vännerna och försökte undvika att bli trampade på. De små hundarna, vill säga. De större såg man ju. Hur många hundbarnvagnar med en liten hund i, såg vi inte… Ja dessa djurägare.

Enmansorkester som lät riktigt bra. Det var trummaskin, extra stämmor och lite till. De rullande blanka rullarna är rytminstrument som han kunde variera, beroende på låt. En riktig entertainer.

Här grillas lax på gammalt vis.

Tog oss ända ut mot havet (kom med något nytt…) och hittade denna konst.

Slutligen, efter nio kilometers vandring, äntligen mat.
Morsdagsmiddag på en trevlig restaurang mitt i en idyllisk park, eller snarare ett skogsparti med vallgrav och vatten runtom. Fantastiskt god smak på scampin…

I morgon blir det sovmorgon. Väckning 04:40… suck…

Hälsningar från festivalyran i Oostende, staden vid havet…