Dieppe…

Boulogne-sur-Mer – Dieppe, 57 nm

Onsdag 9 juni
Klockans alarm 05:00 kändes alldeles för brysk. Kanske byta signalen mot en vaggvisa. De är ju lugna…

Ingen brådska. Gäller att ta det lugnt och äta ordentligt. Vi anar att seglingen inte kommer att ge oss lugna stunder för vare sig fika eller lunch… I fjol införskaffades en stämpel med Panta Rheis info. Användes för första gången idag. Stämplar imponerar på myndighetsutövare…

Utanför piren kommer vi att möta motström under 2-3 timmar. Allt för att minska tiden med motström på slutet. Men vi anade inte att vågorna vi skulle möta utanför piren, skulle platsa i en actionfilm… Det ser ju lugnt ut…

Närmare piren ser vi vågor spola över den fem-sex meter höga muren… Tar några djupa andetag…

Fullt krysställ vid start. Vinden endast 6-8 m/ s. Men endast 2-3 knop framåt. Desto mer och mycket snabbare hissades vi upp och därefter ned och upp och ned, i en dyning vi inte varit med om på många år. Orsaken var att vågorna studsade tillbaks från muren och då dessa toppar sammanföll med inkommande dynings toppar, ja då var det snabbhiss rakt upp. Och sedan fritt fall (visserligen utan dunsar) ned igen. Ja, ni känner ju till Newtons lag… I allt detta även ett rullande och krängande… Voi, voi…

Det sög till i både hjärna och diafragman. Tydligt ”väglag” för sjösjuka, som vi är hyfsat tåliga mot. Men jösses, vilken upplevelse! Vi förstod att, så fort (nåja det gick ju trögt) vi kommit vidare skulle detta inferno avta. Sandstränderna längre fram slukar stora vågor utan att skicka tillbaks något…

Vår svenska båtgranne i Delphian gjorde sig klara för avfärd igår kring 23-tiden. De stävade ut i mörkret. I morse när vi steg upp var de tillbaks. Om inget annat har hänt, är det troligt de mötte samma kaos som vi, men i den kolsvarta natten…

Vi kämpade på och fick ta första revet efter 5 timmar. Det andra några timmar senare. Vågorna var oseriöst stökiga och varierande.

Om man hade sett ut genom sovrumsfönstren hade man kanske sett några fiskar eller sälar…

Närmar oss kusten igen.

Trehundra meter från att slippa vågorna och vingla in mellan de välkomnande pirarmarna, ropade vi upp Port Controll och fick negativt svar på att komma in… En rullande väntan innan ett utgående fartyg lämnat området. Vi hade både ett segel och motor igång, men drev ändå (snett bakåt) mot grunt vatten. Här är GPS:en åter en finfin hjälp. Det är svårt att se strömmens styrka och verkan eftersom hela havet rör sig. Vi körde framåt i en knop, men förflyttades i annan riktning…

Äntligen en lugn yta.

Helt slut efter att ha hållit i oss i ungefär tio av elva timmar som resan tog. Klämde ur de sista krafterna och gjorde klart skepp. Sköljning av vår trogna båt får vänta till nästa dag. Allt är saltprickigt. Vi fick två riktigt kraftiga översköljningar där hinkvis med vatten kraschade över Rorsman i sittbrunnen. Första gången som detta sker på Panta. På bilden ”skalet” efter Rorsman. Han ligger inne i samma böjda form och ojar sig…

Tidvattnet är för tillfället 6 meter.

Fick koden till grinden av vår båtgranne och orkade ta en kort kvällspromenad efter middagen. Eglise Saint-Jacques de Dieppe, ligger mitt i staden. Stor, fantastisk och mäktig.

Vi var trötta och hade huvudvärk bägge två, fast Rorsman hade värre (på pojkars vis…). En kort summering av dagen och sedan minns vi bara att vi tog oss in i sovrummet… God Natt…

Torsdag. Vaknar i en fiskebåtsmullrig hamn och kroppen känner inte alls för att stiga upp. Fiskeflottan jobbar alla tider på dygnet. Svag huvudvärk. Måste dricka mer. Det blev ju inte en normal segling igår…

Iväg till gästhamnskontoret för att klarera in, både Panta Rhei och besättning.

Dieppe är en inklareringshamn och här ska alla papper vara i ordning. Det har vi numera och med mappen under armen tog vi oss till gästhamnskontoret. -”Bonjour”, sa den trevliga och mycket språkbegåvade damen (felfri engelska) och undrade om vi varit här tidigare. -”Oui” blev det korta svaret. Ingen ide` att glänsa med de fem övriga ord vi kan på franska…

Överraskning… tack vare tidigare besök i gästhamnen, behövdes inga papper alls… Är man kändis så är man…

Vandrade omkring i staden och passade på att ta en asiatisk lunch på en pytteliten restaurang (hål i väggen) med tre bord och sex stolar. Helt ok. Vi skiljdes åt när Kibben skulle klippa sig. Inte ett ord engelska kom det över frisörskans läppar. Med papper och penna samt ett foto på frisyr hur Kibben ville ha det, fick hon en tid för klippning.

Rorsman köpte ett par frestande kakor/bakverk och fina jordgubbar. Allt för att fira Kibben.2 som skulle dyka upp senare. Vid lågvatten ligger hamnen väl skyddad för vinden. Dyraste hamnen hittills, 460 SEK.

Och här gör Kibben.2 entré… Wow…❤️❤️❤️

Nykära Rorsman vet inte vad han kan kontra med. Räcker en ansiktslyftning för att Kibben ska skicka ett ❤️ till sin Rorsman…?

Återhämtningen har gått bra och nu är Panta Rhei avsaltad. Två fönster läcker. Ska åtgärdas och en översyn överallt är behövlig. Svalt (16 grader) och några regnstänk idag. Vinden ska envist blåsa hårt från väst. Vi blir kvar här några dagar.

PS Finn ett fel detta inlägg. Tips, i en bild…

Hälsningar från Dieppe, utan att deppa…