…Wrach – Plage des…, 23 nm
Var ligger denna strand, kan man undra (”stranden med den vita sandstranden”). Ankrade på 4 meters djup utanför denna släta playa, fylld med svalkande människor. Ville inte gå in till någon hamn, på grund av värmen. Vi har kommit ytterligare 23 nm söderut under dagen och njuter av att vara för oss själva några hundra meter ut från stranden. Men först…
En sista kvällspromenad igår i den något avsvalnande luften. Solen mer indränkt i dis än kvällen innan. Vinden obefintlig och värmen hanterbar.

Ser ut som ”blodmåne”…

Morgonpromenaden kombinerades med stortvätt. Tidig morgon och luften var fortfarande lätt att andas. Bild på centrala delen av L`aber-Wrach, med restauranger på båda sidor av huvudstråket.

Stilla morgon och mer än 23 grader…

Någon form av kålodling.

Med båten fylld av torkande kläder lämnade vi denna trevliga värmehåla efter att ha tankat fullt i både diesel- och vattentanken. Vattentanken i förskeppet fyller vi ytterst sällan full, på grund av att seglingsegenskaperna blir katastrofala i motsjö. Men nu är det lugnt och vi kommer att behöva spola av oss efter många dopp i havet.

Fin segling i lagom vind. Passerar många fyrar på vägen.

Börjar närma oss den tilltänkta viken och nu gäller det att kolla in tidvattnets vara eller icke vara… Notera att Rorsman har en tröja på sig. Det blev även två tröjor när den av havet kylda luften svepte över båten. Solvärmen var något klen på grund av diset. Endast 14 grader i havet… Att det kan skilja så mycket i luften…

Ännu en i raden av fyrar. Vi seglade på grunt vatten och tog in på några större segelbåtar, som envisades med att ta sig fram längre ut i den kraftigare motströmmen.

En bit av playan där människorna står och svalkar sig.

När vi anlände till ankringsplatsen, var det vindstilla och temperaturen helt ok, i skuggan av vår lilla bimini. Visserligen varmt men skönt. Efter middagen kom en stark vind från land och svepte över oss. En nästan overkligt varm vind tvingade oss i vattnet. Som tur är håller havet här 20 grader. Många dopp blev det?
Att ankra på redden, som idag, ger en fin frihetskänsla. Det bästa just nu är att vi kan kyla ned oss när som helst. Bilden nedan med fantasiörnen får avsluta bloggen för idag…

Stekheta hälsningar från redden…