Ares – Sada, 4 nm
Så fel vi hade… Det fanns fler varv på volymkontrollen på tivolits högtalarsystem… Solen hade precis gått ned igår och DÅ började de tända upp alla blinkande lampor och pumpa ut musiken. Svårt förresten, att kalla det för musik. Enahanda dunk med avsaknad av melodier… En diplomat skulle troligtvis kalla det hela för en ljudkuliss…
Klockan 02:00 var det slut och medan tinnitusen övertog hörselnervens enerverande tjut, började musiken flöda från en annan del av strandpromenaden. Tillräckligt högt för att hitta ned genom Pantas öppna takluckor och önska att vi redan flyttat oss till nästa hamn… Ytlig sömn men tydligen tillräckligt…
Långt morgondopp i spegelblankt hav, gympa och frukost, i nämnd ordning. Det är så här vi önskar starta dagarna, men det har blivit lite sisådär med den saken. Tar oss till en annan playa idag och drar upp jollen ända in i ”kaklet”. Tidvattnet är på ingång.
Dags att promenera, som så många andra på stranden. Just nu är den ungefär 1 km lång. Kibben samlar skal under vår vandring (har inte bild på dem).
Dessa, nästan genomskinliga tog vi endast med hem, på bild.
Än kan vi gå längs strandlinjen men om någon timme är klippan en mur i vattnet.
Några andra, med fin färg.
Vad är det här? Jo, så här är det i Ares. Under natten smälldes det pyroteknik. Det hör tydligen till nattlivet, åtminstone under helgen. Däremot blev vi överraskade att de på förmiddagen smällde av 21 st MYCKET kraftiga smällare. Tryckvågen kändes i kroppen, trots ett avstånd på 600 meter.
Rorsman frågade en förbipasserande SUP-paddlare om detta. Svaret blev att det är fest i staden. Jaha… Någon timme senare var det dags igen. Ett 40-tal superkraftiga smällar. Nu är det fest… fast lite synd om hundarna, kan man tycka…
Dags att lämna området, medan hörseln fortfarande fungerade. Seglade söderut en timme och ankrade utanför hamnen till Sade. Tar oss in i morgon för att bunkra både mat och bränsle.
En mycket lugn dag i övrigt. -” Eller hur Kibben?” -”Va, jag hör inte vad du säger”… -”Låt ankaret gå”… Va…
I väntan på att mörkret ska överta herraväldet, passar vi på att läsa. Även här hörs musik från stranden men lagom högt. Dessutom ”riktig” musik, som vi vill ha det.
Hälsningar från en förhoppningsvis lugnare natt…
