Figueira da Foz…

Ria de Aveiro – Figueira da Foz, 35 nm

Natten var lugn. En stor Bavaria 39:a ankrade onödigt nära sent på kvällen… Morgondopp, frukost och omgående iväg. Det fanns ingen vind och tveksamt om det blir någon alls idag. Här kämpar vi för motor i 2.5 knops motström. På öppna havet slipper vi strömmen men möter istället stor, lång dyning där den över 1 km långa piren tar slut.

Nu kanske någon undrar över att vi just nu alltid har strömmarna mot oss jämt. Det blir tyvärr så om man vill starta tidigt och slippa komma fram sent. Eftersom tidvattnet förskjuts ungefär 35 minuter/dygn, blir det bättre om någon vecka… Vi är här vid fel tidpunkt…

Motorn får jobba 6 h innan vi kan segla de sista 5 nm till hamnen. Enkelt javisst, men tråkigt. Autopiloten gör sitt jobb exemplariskt och vi sitter och spjärnar emot med benen för att inte rulla omkring. Mycket tid för läsning (nu även för Rorsman). Har inte sett några fiskenät igår och inte heller idag, vilket underlättar ett avbrottsfritt läsande.

På avstånd ser man hur saltmättad luft driver iväg från vågbrotten.

Området runt udden grundade upp lagom för att få den långa dyningen att skicka kaskader av skum, 6-7 meter upp i luften.

Nu ska vi bara ta oss förbi playan och piren till höger för att slippa vågorna. Av 30 nm har det varit sandstrand i 27 nm.

Det tog över en timme att vänta in hamnkaptenen och bli inklarerade. Hade sällskap av en charterbåt och en ensamseglare från USA som var väldigt pratsugen… Han hade fått sin båt förstörd av späckhuggare för 6 dagar sedan. På vår styrbordssida anlände Moyà som vi sett många gånger tidigare. Även de hade blivit attackerade.

Idag tog vi oss fram på 10-18 meters djup… Allt för att minska risken med orcas.

Äntligen kom vi iväg på promenad. Skönt att röra på benen igen, fast i ärlighetens namn är det mer ansträngande att röra sig ombord, än man skulle tro. Även lugna dagar som denna… Bild på det ”obligatoriska” fortet.

Frisk vind och hotande moln på kvällen. Dags att ta oss hem för en sen middag.

I morgon får vi besök av våra grannar i Trosa. De har även ett boende i Torrevieja och nu tar de bilsemester runt i Spanien och Portugal.

När Rorsman skulle köra in båten i fållan var strömmen starkare än beräknat och gummibåtens åra touchade pushpiten på båten på motsatta bryggan. Inte alltför stort utrymme att manövrera på. Inget hände den båten men årbladet på vår gummibåt gick sönder. Gammal plast med ett antal soltimmar hade gjort sitt.

Rorsman gick över med en iskall öl, som en försoningsgåva, vilket mottogs med tacksamhet. Även de har en liten söt hund ombord. Många har det.

Såg några fler som hade svårt med precisionsstyrningen i hamnen. Tydligen svårt att se strömmens verkan…

Hälsningar från båten med reducerad paddelstyrka…