Cascais – Sesimbra, 28 nm
En återblick från igår kväll, som vi inte kommer att glömma… Nöjda med dagens sysslor satt vi och läste i salongen. Dörren till sittbrunnen stod på vid gavel för luftcirkulationen. Allt var stilla, tyst och lugnt.
*** PANG *** så kraftig att vi trodde för ett ögonblick att vår gasoltub exploderat… Därefter började explosionerna och ljusen omringa oss. Fy fasen vilket fyrverkeri. Närapå tarmsläpp…
Det eskalerade under några minuter och avslutades med hejdlösa dunder och brak. Panta låg ungefär 60 meter från de flytande avfyringsramperna. Himlen ovanför oss exploderade i olika färger. Några rester av fyrverkerierna landade endast ett tjugotal meter från oss. Fräsande heta.
Vi hade tur att vi låg i lovart om avfyrningsplatserna och vinden såg till att inga heta restprodukter landade på däcket. Men väldigt nära… Tinnitusen påtagligt aktiverad efteråt… Dags att sova, så småningom…
Morgonpromenaden inställd, av förståeliga skäl. Lika vacker morgon som vanligt. Tyvärr ingen vind.
Efter gympa och frukost väckte vi även Volvo Pentan. Kan ju inflika att gympa på fördäck i denna miljö är något som Rorsman kommer att bära med sig… Bara man stannar till en stund i nuet. Svenska Sundance visar vägen…
Som sagt, ingen vind. Koncentrerad spaning efter fiskebojar.
Extra fokus… 9 meter längre fram… Nackdelen med att ta oss fram på grunt vatten på grund av späckhuggarna, är dessa fiskenät…
Bara denna udde kvar innan vi spurtar mot hamnen.
Reparation av segelkapellets cardborreband.
Sesimbras vågbrytare och stadsbild. Det är varmt och vindstilla. Vi ankrade nära stranden till höger i bild. Fördelen var att vi kunde svalka oss med bad och att Rorsman putsade rodret.
Gästhamnen ligger längst in i viken. Vi har det riktigt bra här på svaj, trots att vinden friskat i. Synd att vinden kommer igång sent på eftermiddagarna…
Detta lilla samhälle har förändrats som de andra kuststäderna. Från fiske till turism.
Hälsningar från en enkel dag med Penta…
