Ria de Viveiro, svajankring…

Aftonen igår var precis som man önskar att det alltid ska vara, när man ankrat upp för kvällen. Lugnt, behagligt varmt och oceaner av egentid… Minimal middag i sittbrunnen och därefter ”ta-det-lugnt…

Playan var befolkad ända in i mörkret och även efter midnatt hördes röster från stranden bölja över den osynliga och släta vattenytan. Dagsljuset växlar över till de otaliga natriumlamporna som kantar stranden.

Morgonljuset börjar skönjas en halvtimme innan solen stiger upp för dagen.

Snart når solen även ned till oss ankrade båtar.

Hoppade över morgondoppet (hmm) och riktade in oss på frukosten. Vilken skön morgon… Idag bör vi få till fler bad, samt båtfix av olika slag. Tröja på en stund, innan solen höjer temperaturen.

Efter många timmars läsning blir man mosig. Ännu fler timmars läsning orsakar supersupermosighet… och så vidare. En stilla dag ombord med väldigt lite aktivitet. Några lätta skurar har passerat men inte påverkat värmen.

Färre dopp än planerat, men innan middagen tog vi tag i badandet. Någon grad kallare i havet på grund av molnighet under stor del av dagen.

Ett antal båtar har lämnat och några tillkommit. Lite knepigt när de nyanlända ankrar onödigt nära oss, som vi tycker att de gör. Det finns stora ytor att välja på…

Först på torsdag verkar vinden vi väntar på, anlända. Kanske flyttar vi oss en liten bit i morgon. Kanske, eftersom detta är en bra plats.

En dag eller två går bra att bara stanna upp och finnas till. Inte ta sig iland på något nytt ställe, eller ens kunna gå våra promenader. Någonting i vårt inre hinner komma ikapp…

Hälsningar från läskretsen ombord…