Författare: Simo

Dags att börja samla stilleståndsdagar igen… suck… Vi var mycket väl medvetna om att det ibland blir så, men medvetenhet respektive aktuell upplevelse, ger olika inverkan, rent mentalt. Man accepterar och aktiverar sig som vanlig turist. Med det sagt, vi har det bra trots en något gnällig ingress på dagens inlägg…

Värmefläkten fick surra sin entoniga sång hela natten. Vaknade torra och varma och med rosiga kinder… Rorsmans flytoverall kräver många timmar i salongsvärme innan den blir go` och mysig igen. Den var hur bra som helst igår. Var finns värmen utomhus?

Tidig morgonpromenad innan utlovat regn. Tornet på Basilique Notre-Dame syns även från hamnen.

Hur liten kan en bil bli? Fiat Topolino, gullig och stadsvänlig

En lång rad av fiskebåtar längs kajen…

… resulterar i en rejält stor fiskmarknad.

Någon form av ett gammalt torn för övervakning är numera bra boplatser för Kittywakes (tretåig mås). De har byggt på med hyllor i den nedre delen. Fåglarna bygger gärna på små klipputstick, fönsterbrädor och andra avsatser.

Igår kom vi in här. Tidvattnet är nästan 5 m. Promenaden var kall på grund av kulingvindarna. Fel att välja kortbyxor, trots varm sol.

Tidsfördrivet inkluderar, tankning och flyttning av båt, gympa, fika, fylla på vatten, läsa och vandra omkring i staden. Ännu en promenad, men i varmare kläder. Handla mat som vi inte vet hur det kommer att smaka. Det är en spännande del av turistandet.

Nästan lågvatten vid vår hamn. Här såg vi en stor säl simma för två timmar sedan. Den har säkert koll på ebb och flod…

Nästan högvatten efter 5 timmar.

Första heldagen snart avklarad. Solen som tittade fram på nytt i eftermiddags, är välkommen med både ljus och värme. Nu tar vi en dag i taget gällande vindarna. Men först en kvällspromenad i sol och blåst.

Hälsningar från en hamn som gungar…

Dunkerque – Boulogne-sur-Mer, 45 nm

Intressant fenomen gällande påväxten vid vår vattenlinje. Det ser ut som någon putsat bort en del av algerna. Igår såg vi ett antal större (30 cm) fiskar äta alger på en båt. Nu har de även gjort det på Panta… Tack snälla fiskar…

Vädret stämmer enligt prognosen. Frukost och iväg. Våra vänner vinkar av oss. Det blev ett tomrum på bryggan och något liknande känns det i hjärtat. Alltid ledsamt att skiljas…

Fin vind in på babordssidan. Lätt motström och inga vågor. Stor njutning att äntligen vara på väg. Dessutom med bra fart. Fabrikerna i bakgrunden ”spydde” ut mycket rök. Ville knappt andas in det stoftfyllda syret… men vad göra…

I motströmmen håller vi oss på så grunt vatten som vi tycker känns bra. Elan 37:an ”Ventos” seglade om oss och därmed kändes det ännu tryggare. Som ni kan se, är det 9.1 meter där vi befinner oss (längst ned i bild).

Vid lunchtid vred vinden emot och vi tog motorn till hjälp under några timmar för att hålla vår tidplan. Nu började strömmen ge oss extra fart. Möjligen hinner vi fram innan den vänder igen.

Ibland smäller det till ordentligt när Panta möter en ”stoppvåg” . På den högra bilden syns lite av en strömkant vi passerade. Men dessa hårda smällar in i vågorna rensar tyvärr inte bort algerna… suck…

Färjan mellan Dover och Calais med kustlinjen väster om Calais i bakgrunden. På vår styrbordssida ser vi Dovers ljusa klippor på 16 nm avstånd.

Åter igen segling. Kämpar för att hålla höjden och klarar oss nästan ända fram. Vid ”målsnöret” gick orken ur luftmassan, samtidigt som strömmen vände. Vågorna kom mot oss mer aggressivt än tidigare och allt gick i ultrarapid. Dessutom regnade det… Finns bara en sak att göra…

På med motorn och gira in i det stora hamninloppet. Vilket är sant vid högvatten, men vid lågvatten är det land på bägge sidor om oss och därmed mycket smalare. Får inte tappa focus.

Bekanta läten från Kittywake-måsarna, som häckar längs med piren.

Äntligen framme! Det har varit en enklare resa än vi trodde. Dessutom snabbare än beräknat. Endast regnet drog ned upplevelsen. Vi blev anvisade en plats bredvid en svenskflaggad Delphia 37.3.

Regnet fortsätter att droppa men vi har vårt hemliga ”trollspö”, värmefläkten. Ger värme och torkar blöta kläder. Yes… Humörhöjare…

Kvällspromenad till gamla stan, Ville Fortifiee, och en titt in i den enormt stora kyrkan, Basilique Notre-Dame. Den syntes från många håll.

En liten hörna i den stora kyrkan.

Till höger med tillhörande vallgrav, Chateau Musee. Byggd på 1220-talet.

Ser ut att vi blir inblåsta även här… suck…

Hälsningar från en annan plats i Frankrike…

På den sjunde dagen ska man vila, men det känns som vi har gjort det i en vecka… Börjar mentalt ställa in oss på en förflyttning i morgon, om vädret inte blir ännu blåsigare.

Ryckig natt när vågorna sökt sig ända in till oss. Värst vid högvatten, eftersom djupet vid mynningen då är nästan fyra meter djupare. Tvätt, morgonpromenad och därefter frukost medan kläderna på tvättlinan torkar i rekordfart. Hamnen med inloppet 1.3 nm bort.

En veckas vistelse i Dunkerque för Sirius 35 DS-gänget… Den mörka båten har redan legat still, någon vecka längre än vi…

Under veckan har vi sett ”vår” oskygga silltrut (kul namn på affischen) vandra på bryggorna. Den släpper musslor från hög höjd på plankorna och kommer därefter åt köttet i den öppnade musslan. Kibben sparkar skalen i havet när vi passerar resterna. Ibland missar hon och vi får båda ett litet leende på läpparna. Ordning muss(la) sein…

Bussresa (50 minuter) till Gravelines. En liten idyll kan man säga, men det var blåsigt och svalt (16 grader) samt att vi var för lätt klädda. Detta resulterade i en kort vandring som avslutades med fika i en bar,

På högra bilden ser vi effekten av lågvatten. Bakom ryggen på fotografen flyter båtarna (tre meter högre) i en bassäng med djupt vatten, innanför en slussport.

Skärmen var föredömligt överskådlig i bussen. Vi tränade franskt uttal. Lyssnade på ortsnamnen, såg textningen och satsade hårt på uttalet (som knappt hade någon anknytning till texten)… Hur gör de? Och hur gör den unga killen med byxorna som hängde under rumpan? Dessutom nitar och annat krimskrams dinglande runt låren… När han klev av såg vi att han var tvungen att gå bredbent och mer som en anka. Allt för att hålla byxorna uppe och imagen högt… Nå, små detaljer man tittar på som tidsfördriv…

Hörde av en båtägare om en seglare som inte korsade farleden på rätt sätt. Vet inte hur snett han körde, men man ska helst korsa den i 90 grader. Han fick böta 400 Euro…

Efter en veckas stillestånd har vår godkända (= svaga) bottenfärg för Östersjön, tappat en del av skyddet. Får se om något lossnar när vi åter stångas mot vågorna?

Ser att Michael putsar och fejar ordentligt ombord på ”Pyxis”. Hans fru Lauren anländer i eftermiddag… Vi fick två burkar ansjovis av honom för att klara vår midsommarlunch. Det gick ju åt en del på bjudningen igår. Thank you Michael.

En sista koll på vädret och ännu en koll på tidvattenströmmarna i kväll. Därefter ett beslut…

Hälsningar från ”sista natten med gänget”…

När vi gnuggat sömnen ur ögonen, kom vi till insikt att vi kliver upp till en dag som är något extra. Nämligen 🇸🇪🌸🇸🇪 SVERIGES NATIONALDAG 🇸🇪🌸🇸🇪

Morgonpromenad mot havet och de stora fartygens hamnar. ”Aphrodite” gled in mellan pirarmarna denna tidiga timme. Natten har varit lugnare och de har troligtvis utnyttjat detta, oavsett tidvatten, om de ska vara med på tillställningen denna helg.

Hittade en bortblåst skylt i slänten och återbördade den till ställningen den tidigare varit monterad på. Rorsmans ordningssinne slog till. ”Ordning muss sein”…

Tog bussen till en stor Carrefouraffär. De har det mesta i sortimentet men vårt fokus låg på mat. Vi bjöd våra ”jenkare” på sill och gubbröra, samt jordgubbsbakelser, med anledning av 6 juni 🇸🇪. Blåbären från egna tomten, plockade 2025, fick några korn socker för att komma upp till sin fulla potential…

Dagens besök på den maritima tillställningen skippar vi på grund av regn mest hela dagen. Vi har en dag i morgon som ska bli torrare enligt prognosen.

En mycket trevlig kväll med våra amerikanska vänner. Dessutom ännu ett bra tillfälle att förbättra engelskan.

Dave spelade några låtar på Rorsmans gitarr medan vi gjorde omtag på middagsbordet. Visste inte att min norska Morgan kunde låta så sofistikerat och bra. Wow… Bara att ta tag i det. Inspirationen har i alla fall ökat rejält.

I förrgår när vi var i sta`n, passade Dave på att köpa kakor enligt ”New York style”. De såg fina ut och vissa hade lite kräm inuti, enligt bilder i konditoriet. Han beställde två av varje men det gapade tomt på vissa hyllor. Det blev endast nio kakor. Vilket han senare var glad åt. De betingade ett pris av 40.6 Euro. Hoppsan… Dave som tillhör den sorglösa typen sa: -”I know it is a LOT of money, but do not tell me how much in Dollars…”

Idag fick vi veta att kakorna inte alls var goda. Varken Michael eller Dave tyckte om dem. Stora, tunga och inte helt rätt smak.

Regnigt idag. Blir bättre i morgon. Planerar en bussresa till Gravelines. Vindbyar på 18 m/s träffar oss i sidan vilket gör det gungigt i natt. Det ska minska till kuling i morgon. Vi ligger väl förtöjda.

Greetings from the ”almost-american-speaking crew” on Panta Rhei…

Åter igen en normal, lugn vardaglig vardag, som började med morgonpromenad och gympa. Dessa fina rutiner är svåra att upprätthålla när vi förflyttar oss från hamn till hamn. Tiden går då åt till att kolla hamnen, checka in, kolla vädret för nästa dag, strömmar och hamnar, inför nästa etapp. Eventuellt handla eller tanka båten.

Vinden måttlig på morgonen. Temperaturen åter 14 grader, men stiger till 17 på dagen. När solen är framme är det riktigt varmt. En av många hamnar i Dunkerque.

Rådhuset, Hotel de Ville, färdigbyggd 1901.

Vi ”missbrukar” vårt köpstopp genom att köpa en rulle till däverten för akterankaret. Betalar in ytterligare tre nätter för hamnen. Vi har passerat 1000-Eurogränsen i Dunkerque, redan…

Några korta regnskurar senare tog vi gratisbussen till Fort des Dunes. Ett fort som grävdes ned i sanddynerna.

Därifrån en rejäl promenad tillbaks längs den oändliga stranden.

Info om Operation Dynamo.

Besökte Maritimmuseet.

Nu ligger både ”Duchesse Anne” och ”Belem” att beskåda vid festivalområdet. Festivalen var mer av samarbete med havet.

Dagen har förflutit i ett jämnt tempo. Det blir några dagar till här, även om vi skulle kunna flytta oss till Boulogne-Sur-Mer i morgon (45 nm) ställer vi in den resan. Dagarna efter drar en kuling in och den hamnen är mer utsatt än Dunkerque. Vi kommer nog vidare någon gång…

Ser att det börjat växa ogräs på båtbotten. Lite väl tidigt tycker vi, med ”snäll östersjöfärg”…

Hälsningar från den eviga väntans hamn…

Vad ska vi hitta på idag? Första helt ”lediga” dagen i Dunkerque. Morgonpromenaden fick avbrytas på grund av regn. En kort joggingtur tillbaks till tryggheten och frukosten. Det gäller att slösa tid idag och läsning är en bra sysselsättning, som vädret ser ut just nu. Endast 14 grader ute… och blåsigt. I eftermiddag och kommande kväll kan vindbyar på 21 m/s förekomma. Vi, och de som vill söderut avvaktar några dagar till. I morgon, fredag, blir det en maritim festival här, vilket är välkommet.

Räddningsaktion på Panta Rhei: Efter frukosten upptäckte Kibben en svart klump i sittbrunnen. Det visade sig vara en genomblöt humla (troligen fransk) för den förstod inte svenska. ”Kibben resque team” sattes in och humlan placerades på ett hushållspapper och fick en liten hög med socker.

Efter fem minuter började den försiktigt röra på benen. Ryckigt och trevande med små, små kliv. Sockret lockade inte, utan nu gällde det att bli torr. Sakta men säkert lyfte den på sina bulliga ben och började gnida dem mot överkropp och vingar. Den ställde sig i olika omöjliga ställningar för att komma åt överallt.

Senare surrade den även igång vingarna och blev mer rörlig, för att kroppen torkade. Även den fina humlefärgen blev synlig när den blivit torr. Efter tjugo minuter gjorde den några kraftigare surrningar och fick igång stora maskineriet, vilket gjorde att den lättade från bordet. Lite instabil flykt mot salongstaket, där Kibben såg till att rikta in den mot utgången. Ut mot den oändliga friheten, som för tillfället var fri från regn.

Vi tyckte den sa ”merci” när den passerade dörröppningen. Vi kände oss nöjda. En fin start på torsdagen i ett främmande land. Bild före och efter räddningsaktionen. Tror nog att vi kan få dagen att gå, även idag…

Det här med köpstopp gällde inte på ”utrustning för sjöfarares säkerhet”. Båtbutiken som ligger nära hamnen är stor och välutrustad. Boken, som ibland kallas, Bibeln för båtägare, ger oss information om hamnar längre ned i Frankrike. Ända till Gibraltar, om vi lyckas komma vidare enligt plan.

Fördriva tiden på ett trevligt sätt, är ju att luncha ute (även mat är undantaget det urholkade ”köpstoppet”)… Vi valde en lokal, liten håla. Möjligen något åt ”sylta”-hållet men blev sakteliga förtjusta i detta helt fransktalande rum med matoset hängande i luften. Årets premiär för moules. Yes! Gott. Rorsman valde naturelle medan Kibben tog med ost. Skyn i botten av kastrullerna smakade underbart…

Vi fick sällskap av en collie med namnet Rocky. Den låg på golvet hos oss.
Ägaren är också båtägare i hamnen. Vi träffade dem på nytt på hamnplan och Rorsman ville så gärna kela med Rocky. Några fraser på franska och Rocky kom och tryckte sig mot en väntande Rorsman. En kärlekens stund. Mycket lydig hund. Rorsman var fodervärd åt en likadan hund för närmare 40 år sedan…

Stämde träff med Dave i en musikaffär, Musique Passion, och gottade oss bland fina gitarrer och små elektroniska boxar för annorlunda ljudupplevelser. Här köpte Beja en vev för smidigare strängbyte, när vi seglade hit 2023. Han gav den till mig.

Vandrade vidare till turistbyrån, beläget i tornet St Eloi Belfry, och tog oss upp till utsiktspunkten (58 meter). Jösses så det blåste på den höjden.

Dagen övergår till afton och vindbyarna som nästan puffat oss i sjön från bryggan, börjar bli mer resonliga. Men vindstötarna toppar fortfarande kring 20 m/s och Panta river och sliter i våra gummiförsedda tampar.

Vi mår bra och laddar för den maritima festen, Festival of the Sea, som startar i morgon.

Hälsningar från ett riktigt blåsigt Dunkerque…

Morgonen möter oss med mulet och blåsigt väder. Temperaturen har fallit till 16 grader. Tidig morgonpromenad och därefter gympa innan frukost. Trevligt att återgå till normala rutiner. Vi har liksom bosatt oss här… Eurofadäsen från igår är glömd och med fickorna fyllda av dessa guldfärgade mynt, knallar vi till dagens marknad som ligger i den centrala delen av sta`n.

Utbudet är varierande, som marknader i regel är. Vi siktade in oss på stånden med mat och kom över grönsaker, jordgubbar och, äntligen, crevettes. Tio stycken för 95 SEK. Borde räcka till en lättare middag med andra små delikatesser.

Olika sorters fiskar. Längst till vänster ser vi makrill och på andra flanken, någon form av hajliknande fiskar. Bredvid dem forell (regnbåge).

Crevettes. Lagom stora att både skala och äta. Och dessutom supergoda med bra tuggmotstånd men ändå med lite krispighet.

Mäktig tremastad fullriggare, ”Dutchesse Anne”

Pyxis återkommer utan mast och är därmed klar för kanalerna. För att kunna ta av masten var de tvungna att passa tiden för högvatten. Eftersom dyningen rullar in, måste varvet dessutom lyfta båten ur vattnet (ca 1 m) och därefter ta av masten. Allt gick enligt plan och nu kan vi äntligen se skillnad på våra respektive flytetyg…

Vi tog en gratisbuss till ett affärscentrum utanför sta`n. Där fanns mycket att välja på och Rorsman köpte en ny rakapparat. Hädanefter gäller köpstopp…

Här i sta`n finns många cykelbanor, överallt. Dock väldigt få som cyklar. Även biltrafiken i centrum är modest. En bidragande orsak kan vara gratisbussarna som går var 10:e minut. Något för Stockholm?

Genom att promenera till våra mål, har vi även idag fått ihop mer än tolv kilometer. Känns bra.

Hälsningar från ett land fyllt av delikatesser…

Den som uppfann sovmorgonen, bör adlas. Vi hör mjuka regndroppar falla på däck. Det har en lugnande effekt en morgon som denna. Vi ska ingenstans…

Fast någon gång måste vi börja. Att göra någonting. Som till exempel gå till servicehuset. På vägen dit såg vi ett konstverk av ostron. Några timmar senare var de borta (högvatten). Tidvattnet är ungefär 4 meter.

Efter frukosten, iväg mot tisdagsmarknaden. Där fanns mycket att beskåda och ett antal saker vi tänkte köpa. Bland annat crevettes. Eftersom endast pengar eller checkar gällde gick vi omkring och suktade. Glömde nämligen plånboken med Euro i båten. Borde redan ha fattat att vi lämnat Sverige…

Lämpligt nog fanns en ATM-apparat alldeles i närheten (inte någon slump). Vi gjorde en attack på den men fixade inte få ut pengar… Denna dag kan bli en dag att skratta åt, långt senare. Men just nu håller vi tyst. De håller en marknad även i morgon. Lite närmare centrum och då har vi fickorna fyllda med Euro.

Det blev en längre promenad i sta`n. Bland annat fikade vi på ett litet kafé. Croissanten som Kibben köpte var stor som en rugbyboll, men vägde knappt fyra gram… Hur gör de?

Några bilder från ”musikpuben” igår. Dave spelar på sin resegitarr medan Michael, som var duktig på sång sitter längre bak. Lead singer, den tyska tanten från den fina träbåten. Namn, okänt.

Här i Dunkerque har de gratisbussar som avgår var tionde minut. En mycket bra idé. I morgon ska vi åka till en affär längre bort, för att köpa en rakapparat åt Rorsman. Mer om det snart.

Hur var det nu med den inflyttade VHF:en? Jo, när vi lämnade Trosa tog vi med en handhållen reserv-VHF, ifall vår nyare ICOM (handhållen) skulle krångla. Reserven ingick i köpet av Panta. En handhållen VHF är nästan ett måste, som vi seglar just nu.

Efter ett antal dagar skulle vår ICOM laddas, vilket skulle bli svårt, då vi insåg att laddaren till den låg hemma… en liten suck… Nåväl, vi har ju en i reserv som fungerade. Det gick fint några dagar tills batteriet på den skulle laddas. På med laddning. Men den gamla ”häcken” vägrade ta emot nya friska elektroner. Batteriet hade gett upp. Nu blev det en större suck…

Var skulle vi hitta en laddare till vår ICOM eller ett nytt batteri till den andra. Och hur lång leveranstid? Det hela slutade med att vi köpte en ny ICOM. Liten och dyr, fast vi fick nästan 30 % rabatt. En leksak…?

Som lök på laxen eller grädde på moset, fast i negativ betydelse. Rorsman glömde laddsladden till rakapparaten hemma… trippelsuck… Därav en längre bussresa i morgon. Blir troligtvis en helt ny apparat.

Dunkerque slukar gladeligen en hel månadspension. Det finns säkert något enkelt sätt att träna minnet på, men kommer bara inte ihåg hur…

I övrigt mår vi bra i en välskött hamn, men som nu gungar och rycker lite extra eftersom vågorna hittar in. Speciellt vid högvatten.

En internationell skara seglare ligger här och inväntar bättre väderförhållanden.

Greetings from the english speaking crew on Panta Rhei…

(Det amerikanska umgänget har gett oss en dos i amerikansk engelska…)

Oostende – Dunkerque, 30 nm.

Bonjour, alla läsare. Nu har vi kommit till landet med champagne, moules, crevettes och grodlår. Fast den sistnämnda delikatessen får Kibben att se rött, fascinerad som hon är av dessa amfibier…

I vanlig ordning vaknar vi långt innan väckarklockan skramlar till. Får god tid att ordna allt innan avgång klockan 05:30. Pyxis lämnar hamnen en kvart senare. De kommer att köra motor hela sträckan för att slippa motström på slutet. Vi ska segla så länge att vi precis hinner in till hamnen, på slutet med motorns hjälp, innan strömmen vänder. Har vi tänkt…

Fina korta stunder på morgnarna.

Det är nästan 1.5 nm ut till havet. På utsidan pirarmarna gungar det.

Vågorna var något mindre än igår. Även vinden var hanterbar.

Pampiga fyrar i inloppet till Dunkerque. Vår planerade tidplan stämde exakt. Strömmen vände planenligt och vi gled in i hamnens stora famn.

Pyxis och Panta Rhei. Båtarna känner nog att det är sista gången de får segla ihop. Pyxis ska in i kanalerna medan vi ligger kvar och väntar på bättre väder. Kan bli över en vecka…

Vi hjälpte våra amerikanska vänner att packa seglen och demontera radarn mm. I morgon fortsätter vi med allt annat på deras båt, men i tråkigare väder (regn). Masten ska lyftas av på onsdag och skickas på lastbil till Medelhavet. Pris ca. 1450 Euro.

Vår andra grannes båt är otroligt fin och välskött. Lacken på trädetaljerna är ”top notch”. Ägarna har även besökt Trosa.

Vi hann även med att spraya målarfärg i Pantas ankarbox, för bättre yta. Målningen i våras blev misslyckad och nu gör vi ett ”quick fix” på detta sätt. Får se om fuskjobbet håller… Vårt finslipade teakdäck håller på att åldras och intar redan en gråaktig ton, men får fortsättningsvis beröm av andra båtägare… Både teakdäck och sjömän blir gråa av tidens tand 🙂.

Michael var väldigt glad över vår hjälp (tog många timmar). Han bjöd oss på middag på en italiensk restaurang på kvällen. Därefter blev det en musikstund i Pantas sittbrunn, medan solen sakta sänkte sig över skogen av master i hamnen. Michaels gast Dave, är gitarrist och musiklärare och kunde haka på Rorsmans låtar, endast genom att lyssna och improvisera… och lägga an de rätta tonerna… wow…

Kvinnan i vår fina grannbåt hörde tidigare på dagen att Rorsman spelade gitarr i sittbrunnen. Även att vi planerade ett gig efter middagen. Hon ville prompt vara med och sjunga, och klev upp i sittbrunnen på kvällen. Klockan närmade sig 23 innan vi skingrades. En känsla av värme och frid inombords. En fin kväll…

Möjligen finns några bilder på ovanstående men de ligger på ”framkallning” i någon mobil. Kommer i såfall senare.

En sista kort promenad till servicehuset med översikt över den rofyllda hamnen.

Hårda vindar från fel håll ser till att vi ligger kvar i hamnen och får sovmorgon… Yes, YES !!!

Ska även skriva om vår nya VHF och varför den flyttade ombord.

God natt från musikpuben Panta Rhei… utan utskänkningstillstånd…

Cadzand – Oostende, 26 nm…

Vad ska man säga? Man ska inte kryssa, men vi gör det igen… suck… Fast vi klagar inte, utan det är endast ett konstaterande. För att utnyttja tidvattnet, lämnade vi Cadzand 05:20. Dåligt med sömn men ute på havet i vår oplogade ”havsåker” är tröttheten som bortblåst, om uttrycket tillåts… I morse ändrade vi vårt slutmål till Oostende (ungefär halverad dagsetapp) vilket mycket väl tillfredsställde vårt seglingsbehov för i dag. Tidig morgon. Pyxis på väg till ”dagens arbetspass”…

Vinden pressade på med 7-11 m/s och efter någon timme hade vågorna vuxit sig stora. Dessutom branta, på grund av att vi hade medström. Bara att gilla läget. Vi trivdes med att kryssa högre och fortare än vad Pyxis klarade av. Hon är mycket tyngre än vår tunga Panta… Tre gånger fick vi vatten över däck… Våra små ”blyklumpar” är tunga i nosarna… inte bara kölen som väger…

De utstickande pirarmarna såg välkomnande ut och tog bort vågorna, som genom ett trollslag.

Historiens vingslag gällande vårt sätt att färdas på havet.

Det var inte tal om att byta gästflagga under färden… Förra natten i Nederländerna kostade 44 Euro. Vi var knappt iland där. I denna Royal Yacht Club Oostende, kostar natten 20 Euro…

Trötta som ett par sengångare, försökte vi sova på dagen men misslyckades. Planen är att stiga upp otäckt tidigt även i morgon. I var och vartannat hamninlopp finns dessa sandsugare som ser till att det inte sandar igen. Här tömmer de sin last. Vart skickas all sand?

En långpromenad för att mota tröttheten. Man lär ju inte somna stående. Gick mot hamnens inlopp och hamnade i en stor festival, ”Oostende Voor Anker”. En fyra dagar lång hyllning till havet och dess betydelse. Massor av människor på ett väldigt stort område. Tillfälliga matställen, prova på-saker mm. Vid kyrkan sjöng en grupp killar acappella. Irländska toner som smittade…

Bland alla tiotusen ben och fötter gick de fyrbenta vännerna och försökte undvika att bli trampade på. De små hundarna, vill säga. De större såg man ju. Hur många hundbarnvagnar med en liten hund i, såg vi inte… Ja dessa djurägare.

Enmansorkester som lät riktigt bra. Det var trummaskin, extra stämmor och lite till. De rullande blanka rullarna är rytminstrument som han kunde variera, beroende på låt. En riktig entertainer.

Här grillas lax på gammalt vis.

Tog oss ända ut mot havet (kom med något nytt…) och hittade denna konst.

Slutligen, efter nio kilometers vandring, äntligen mat.
Morsdagsmiddag på en trevlig restaurang mitt i en idyllisk park, eller snarare ett skogsparti med vallgrav och vatten runtom. Fantastiskt god smak på scampin…

I morgon blir det sovmorgon. Väckning 04:40… suck…

Hälsningar från festivalyran i Oostende, staden vid havet…