Författare: Simo

Strömmen är märkbar även där vi ligger, eftersom vi alltsom oftast ligger med aktern mot vinden… Det gällde att tänka på det vid morgondoppet. Simträning bakom Panta men med lagom avstånd till badstegen… innan man får ett hum om strömmens styrka.

Mulet och 20 grader känns svalt efter doppet. Ser ut genom salongsfönstren under frukosten och ser båtar formligen forsa fram i den stora strömfåran. Ser underligt ut… speciellt om de seglar mot oss. Då far de lika fort åt sidan som framåt…

Tar fram vår portabla solcell för första gången. Nu är det dags att undersöka grannön och kanske även byn på fastlandet. Dags att montera på elmotorn på jollen.

Vi hann knappt avverka 500 meter på en av öarna, innan vi blev ombedda att lämna ön. Tydligen fler privata öar än vi kan förstå…

Vi är omringade av ostronodlingar som dyker upp vid lågvatten.

Nätkassar fyllda med ostron, på vår styrbordssida.

Kassar längs stranden på vår babordssida. Det tar mellan 1-5 år att odla ostronen. Man förstår att de kostar därefter.

Säckarna vänds och bankas varannan- till var fjärde vecka. Idag var det närmare 15 personer som jobbade med detta. Frankrike producerar 130 000 000 ton ostron årligen.

Efter ett antal timmar ser man inget av säckarna. Endast tunna små pinnar sticker upp ur havet. Zooma in så ni ser dem. Längs stränderna har de inte några små tunna pinnar som varnar för odlingen. Det fungerar inte att ”jobba över” eftersom tidvattnet är bestämmande.

Något extra dopp hoppas vi på i eftermiddag när solen ska dyka upp och ladda batterierna samt värma oss lite extra.

En lugn och slö dag för oss. I morgon ska vi utnyttja den kraftiga strömmen för att ”kastas” ur denna skärgård.

Hälsningar från besättningen som laddar batterierna…

Etel – Golfe du Morbihan, Ile Longue, 27 nm

Lika svalt denna morgon som igår. Endast 18 grader inomhus ökade motståndet till att lämna kojen och dess varma kokong. Tyvärr har vi en tight tidplan att förhålla oss till. Allez… (eller något liknande skynda)…

Kombinerad morgonpromenad innefattade besök i boulangeriet (två varma baguetter som Rorsman inte släppte ifrån sig). Därefter till fiskmarknaden/affären där tio crevettes bytte ägare. Frukost och sedan direkt till marknaden på den stängda huvudgatan. Inköp av ostar, kål, morötter och jordgubbar mm.

Passerade hamnkontoret och tackade för deras vänlighet igår och frågade om det fortfarande var ok att lämna hamnen. -”ÅK NU, direkt!” var beskedet vi fick. -”Från sista pricken håller ni 200˚ under minst 0.5 nm”. Efter en språngmarsch till båten tog det tre minuter innan vi var på väg, flytandes i en utgående ström på närmare två knop. Som grundast vid sandbarriären visade ekolodet 2.6 meter i en kokande gryta av ström och vågor. Pust! En halvtimme senare och vi hade fått tarmsläpp… eller båtstopp…

Ett vackert blommande silkesträd.

Denna båtägare förtöjde båten mot kajen och väntade in lågvattnet. Det hängde växter som var 10-15 cm långa från undervattenskroppen. Ganska snabbt hade han fixat bort det värsta.

När vi närmade oss hamnen såg vi en snubbe som vräkte musslor och kungskrabbor i havet. Mängder av dem. Svaret på vår fråga varför, blev en harang av franska ord som vi inte förstod. De var nog alltför gamla för att duga som mat…

Den gamla atlantdyningen rullade in mot stranden och visade sin styrka. Vågorna var så långa att vi inte hade problem med dem. Någon form av restaurang ser det ut att vara.

Längst ut på udden vi skulle runda fanns denna magnifika chateau. Utsatt läge…

Närmar oss den smala passagen in i ”skärgården”. Fina hus…

Naturligtvis hade vi räknat med medström in genom sundet, men blev ändå överraskade av styrkan i strömmen. Enbart med genuan hissad, formligen flög vi fram…

Det kyliga vattnet (18,4 grader) innan sundet var nu 21.8 grader. Äntligen varmare och dessutom mindre vind. De har utlovat upp till 15 m/s i byarna och vi var glada att kunna ankra i lä för den vinden… En delad öl och bad var det första vi tog oss för. Sedan en fin middag på råvarorna vi inhandlat i morse.

Av jordgubbarna (två sorter) var den mörkare varianten ”Favorit” synnerligen god. Den doftade smultron med en dragning åt parfym…😳. Men var saftig, söt och med en smak av smultron. Nästan overkligt goda.

Många bad ikväll. Både gitarr och läsning i sommarvärmen. I morgon ska vi ta oss iland på någon ö som inte är privat.

Hälsningar från den franska skärgården…

Port Louis – Etel, 11 nm

Kan det vara så enkelt: Om man har svårt att sova, vilket många människor lider av, då nattseglar man (segla innebär ju inte att man endast är vaken, utan också ofta aktivt parerar båtens rörelser = motion). Eller upplever en orolig natt för ankare. För efter sådana tillfällen blir sömnen den följande natten, både djup och lång…

Nej, så enkelt är det inte om sömnsvårigheterna sitter i huvudet, men på våra tillfälliga sömnbrister fungerar det… Vad jag egentligen vill säga är, vi sov bra i natt.

Solen lyser över staden från en blå himmel. Temperaturen var endast 13.5 grader i morse. Solen är frälsaren i dessa stunder. En kort morgonpromenad till boulangeriet. Rorsman höll de två varma baguetterna kärleksfullt i händerna (de både doftade gott och värmde svala fingrar).

Eftersom vi skulle lämna hamnen först vid 13-tiden, hade vi oceaner av tid för en morgonpromenad. Några snubbar grävde efter mask och småkräftor, för bete vid fiske.

Lite udda syn för oss som normalt seglar i Östersjön.

Notre Dame i Port Louise.

Seglar ut tidig eftermiddag och möter några som är lite snabbare än Panta… den gör 19.7 knop just där… Det blåser 6 m/s.

Efter att noggrant läst om infarten till Etel, ropade vi upp hamnen. Vi var osäkra på om djupet på 0.6 meter skulle räcka för oss, trots halvvägs upp till flod. Det var dyningen som rullade in, som vi var oroliga för… Vågorna kan bli helt överdj—-iga när de passerar den grunda tröskeln.

Hamnkillen instruerade oss hur vi skulle segla och allt gick smidigt. Väl inne i floddeltat ökade farten med 1.5 knop. Tidvattenvågen gav oss skjuts.

Det gäller att sikta rätt eftersom vattnet forsar i sin egen riktning… Inte slappna av.

Vi blev anvisade en plats bland de stora båtarna (hybris 2 för Panta) och fick dessutom ”pole position”. En tilläggning i 1.5 knops ström…

Hus med restauranger vid hamnen och ett fint hus längre in i detta lilla samhälle. Vi fattade tycke även för denna plats.

Färgglada hus och kyrkan.

Även om texten i Reeds Nautical Almanac, var på engelska, var det svårt att förstå semaforens tecken. Här på franska. Semaforen stod ute vid flodmynningen. Men vi hade ju lotshjälp via VHF och två snubbar mötte senare upp i en gummibåt för att ta emot på bryggan.

Kvällspromenad till den konstgjorda saltvattendammen nära hamnen. De kollar vattenkvaliteten hela tiden och byter ut vattnet endast två gånger per år. Dammväggen till höger i bild.

Vi måste lämna hamnen vid någorlunda högvatten i morgon, men planerar hinna både till boulangeriet, fiskförsäljningen och marknaden.

Hälsningar från ett floddelta i Bretagne…

Les Iles Glenan – Port Louis, 29 nm

Det blev en jobbig natt, när vinden ökade rejält i styrka. Vaknade och lyssnade efter ljud som härrör från ankaret. Inget sådant, bara vindens ”oljud” som inte gav oss ro att somna om. Vid högvatten är dessutom grundområdet i lovart inget bra stopp för vågorna. Lämnar ögruppen direkt efter morgondopp och frukost.

Seglingen söderut gick bra i något klen vind. Tydligen någon form av båtfest i Port Louis. Många äldre små fritidsbåtar seglade runt i hamnens inlopp. Även större seglare samt marinen visade upp sig. En skönsjungande kör på piren underhöll oss medan vi gjorde klart skepp.

Hittade en plats vid den överfyllda gästbryggan. Promenad i omgivningen till ett, ja ni gissar rätt, boulanger. En mäktig mur omgärdar den gamla delen av staden.

Regnet som var försenat från förmiddagen, kortade av promenaden något. Även denna stad är mysig och har charm. Vi gillar små städer…

Det finns tre hamnar på ett litet område. Vår hamn är den minsta…

Som så många gånger tidigare, har kockarna håltimme på eftermiddagen. Vi orkade inte vänta på middagen till 18-tiden. Kibbens lamfärsbiffar är suveräna. Bra med frys ombord. Frysen ska snart bli en sval, bara vi ätit upp allt hemifrån.

Kvällspromenad runt och även på muren.

Allt är väl ombord, förutom tröttheten som ska tas om hand i natt…

Hälsningar från Port Louise där hamnen heter Port de la Pointe…

Kvällen övergick till natt och havsytan slätade ut sig till en blank, svagt böljande bädd för oss seglare. Mörkret blev inte helt kompakt tack vare ljuset från halvmånen. Tittar ut i nattens mörker och ser ankarlanternornas sken som ett lågt liggande lager av stjärnhimmel… Somliga körde helsvart…

Panta Rhei (röda trekanten) ligger på drygt 2 meters djup (chart datum) men i verkligheten på minst 4 meters djup, just dessa dagar… De två små öar (gula) rakt syd om oss, är de vi vandrat på. Allt det gröna, är ovanför vattenytan vid lågvatten. I övrigt kan vi segla där… Landskapet ändrar helt utseende var sjätte timme. Fascinerande…

Gympa, morgondopp och frukost innan morgonpromenad på de, nu ihopsatta öarna. Temperaturen i havet ligger på nästan 22 grader, vilket gör att vi piggnar till ordentligt.

Kibben på väg mot landtungan som nu är som en ås som aldrig blivit dränkt.

Vy från andra hållet.

De flesta öar är privata och får inte beträdas, som denna Ile Cicogne, i syd. Även det inre på den lilla, lilla ön SO om oss, dit vi gick, är förbjuden mark för oss. Inga vuxna får gå dit. De har ett seglarläger för unga där.

Vi beslutar att stanna ännu en natt i denna miniarkipelag som påminner om söderhavet med sitt turkosa vatten och varma temperatur, samt vita sandstränder. Båtar fraktar hit sol- och badtörstande turister i mängder. Restaurangerna är behjälpliga med att släcka törstande strupar, och kurrande magar. Allt lugnar ned sig mot kvällen, då endast vågornas kluckande mot skrovet hörs.

Mellan svalkande dopp tar vi oss tid att läsa… samtidigt som vi måste skydda oss mot solen…

Det är inte ofta Rorsman hinner läsa en bok, men idag är det skönt att försjunka in i tidigt 1800-tal i en roman. Det tar oftast 1.5-2 h att fylla vår blogg (vår loggbok för kommande minnen), men som det oftast blir… strul med uppkopplingen och omtag på omtag på det man redan skrivit … suck… Kibben beundrar Rorsmans tålamod gällande allt strul… medans författaren av dessa rader knaprar på Novalucol…😊

Och som lök på laxen, när Rorsman äntligen fördjupat sig i boken, såg vi en 12-meters Pogo segelbåt, börjat driva i den ökande vinden. Ägarna var iland och såg inte vad som skedde. Som tur var, såg vi en stor gummibåt med åtta gummimänniskor i, som höll på med dykning nära oss.

Skrik och den internationella signalen för sjönöd (flaxa som en havsörn) fick dem att komma till oss. Några franska ord och desto fler engelska gav dem tillräckligt med information om läget. Båten hade nu drivit 500 meter och var på väg mot grunt vatten… De gasade på i sin gummibåt med tillräckligt många hästkrafter på akterspegeln, att de var framme på en minut.

Under tiden (lång tid) de höll på med att få stopp på båten, anlände ägarna storstressade, och klev ombord… Allt gick väl och allt blev som vanligt igen. Inte en vinkning till tack eller hälsning från något håll…

Senare förstod vi en möjlig orsak till problemet. Pogon hade tamp till ankaret. De flesta har kätting, som vi…

Nu går internet dj__ligt trögt. Tar en halvtimme att skriva tre rader… suck. Kibben, ge mig tre Novalucol till… Middag på lamfärsbiffar i solvarm sittbrunn. Dags att ta sig tillbaks till 1800-talet…

Hälsningar från en sommardag i skärgården…

Loctudy – Les iles Glenan, 11 nm

Sovit gott och vi antar att även Panta har njutit av tillvaron vid bryggan för 12-metersbåtar… hybris…

Morgonpromenad i vanlig ordning och även denna gång till boulangeriet. MEN de hade stängt för långhelg. Efter första chocken förstod vi att ett litet samhälle, hur litet det än må vara, helt enkelt MÅSTE ha ett boulangeri till, som tar hand om fransosernas morgonritualer. Naturligtvis hittade vi den och bar hem två sorters nybakat bröd. En närmast ”helig” ritual för många fransoser… Bild över en morgonsömnig hamn… Temperaturen redan 22 grader MEN 25 i havet… Frukost i behagligt varm sittbrunn. Den heta luften har lämnat oss, som tur är…

Hamnkontoret lånade ut cyklar och vi tog oss till en Carrefour för att bunkra mat. Men tog en lång omväg för att bekanta oss med staden och dess omgivningar.

Efter en sötvattendusch på klubben laddade vi med fika, innan seglingen till Les iles Gle`nan. Lätt vind, knappt någon ström utan enbart finfin segling. Var ska vi hitta vår plats i denna lilla ögrupp som knappast syns vid högvatten. En fantastiskt fin samling av små öar, speciellt i detta väder…

Tar oss iland och beundrar vårt hem…

Turkostfärgat vatten över ljus sandbotten…

Kibben njuter av att vara på denna fina, nästan exotiska ögrupp…

Gick runt hela ön och stannade till vid en av två restauranger för att släcka törsten. Äntligen fredag… (ska vi säga, som inte jobbar)… Prisnivå som i Sverige.

Vinglande på väg hem, såg vi att landtungan som nu syns mellan öarna, låg en halvmeter under vattenytan när vi anlände. Kan bli en utflykt dit i morgon.

Vad sägs om en sittbrunnsmiddag i en fin och varm miljö, på en naturskön plats. På menyn, crevettes och en massiv sallad. Just nu mår vi bra!

Rorsman tog sig ett saltvattendopp på kvällen. Kibben motiverade med att hon inte ville bli av med sötvattenduschens mjuka renhet… ja, så kan man ju se på det. Blir nog fler dopp i havet vad det lider…

Ett trettiotal båtar ligger ankrande här. Vi ligger längst ut för att ha en ” egen kupe`” eller vår egen fria zon… Endast en båt, förutom vi, har satt upp sitt ankarklot.

God natt…

Hälsningar från en riktigt fin plats i Frankrike…

Plage des blancs sablons – Loctudy, 63 nm

Vaknar halv sex och ser tecken att morgonljuset snart är här. Vi är tydligt medvetna om att strömmen söderut redan är inne på sin tredje timme. Rorsman kliver direkt från bingen ut på fördäck medans Kibben startar motorn. Ett rent ankare ur sandbottnen ligger snart på plats och vi hissar storseglet klockan 05:50.

Morgonen är varm och livsandarna på topp. Snart susar vi genom första sundet i 8 knop. Yes…

Seglingen gick finfint tills vi några timmar senare skulle runda denna udde och fyr. Det blåste omkring 9 m/s (bidevind) och vi forsade fram i fem knop… över vattnet. Däremot var farten över grund endast 1-2 knop. Det tog en evighet att komma runt och kämpa oss vidare i mer måttlig motström. Nu började den tröga biten av dagens etapp. Vattenytan sjöd som i en uppkokande kastrull och virvlarna ville vända Panta åt alla möjliga håll… Denna gång hade det varit fördelaktigare att runda udden på långt håll. Fast då hade vi inte haft något att skriva om…

Ytterligare några timmar senare kom åskmoln med blixtar och dunder…

Det var svårt att förutse styrkan i molnen. Det smärtade i ansiktet när regnet kom farande i vinden på 17 m/s. Svårt att hålla båten för att slippa fladder i seglen och å andra sidan, nedslag. Riktigt tuffa fem, sex minuter… Bara att hålla i sig och ”överleva”. När allt slutligen torkat fick vi utkämpa ännu ett ”krig” mot vädrets makter. I dessa åskceller omgavs vi av het luftmassa.

Vi kämpade vidare, denna långa dag, och belönades med delfinuppvisning. Ett tjugotal av dem lekte med båten som rundningsmärke.

I avtagande vind, som slutligen helt slutade uppmuntra segling, gled vi in mot en ny hamn.

Klockan 21:00 förtöjde vi i en proppfull hamn i Loctudy. Solen kom fram och båtägarna satt i sina sittbrunnar och umgicks. Bilden tagen mot näset Ile-Tudy.

En varm och sannerligen, variationsrik dag på havet. Sträckte på benen, tog a nice cup of tea (hur skrivs det på franska?), innan vi skrev ett nytt avtal med John Blund…

Hälsningar från en renspolad båt…

…Wrach – Plage des…, 23 nm

Var ligger denna strand, kan man undra (”stranden med den vita sandstranden”). Ankrade på 4 meters djup utanför denna släta playa, fylld med svalkande människor. Ville inte gå in till någon hamn, på grund av värmen. Vi har kommit ytterligare 23 nm söderut under dagen och njuter av att vara för oss själva några hundra meter ut från stranden. Men först…

En sista kvällspromenad igår i den något avsvalnande luften. Solen mer indränkt i dis än kvällen innan. Vinden obefintlig och värmen hanterbar.

Ser ut som ”blodmåne”…

Morgonpromenaden kombinerades med stortvätt. Tidig morgon och luften var fortfarande lätt att andas. Bild på centrala delen av L`aber-Wrach, med restauranger på båda sidor av huvudstråket.

Stilla morgon och mer än 23 grader…

Någon form av kålodling.

Med båten fylld av torkande kläder lämnade vi denna trevliga värmehåla efter att ha tankat fullt i både diesel- och vattentanken. Vattentanken i förskeppet fyller vi ytterst sällan full, på grund av att seglingsegenskaperna blir katastrofala i motsjö. Men nu är det lugnt och vi kommer att behöva spola av oss efter många dopp i havet.

Fin segling i lagom vind. Passerar många fyrar på vägen.

Börjar närma oss den tilltänkta viken och nu gäller det att kolla in tidvattnets vara eller icke vara… Notera att Rorsman har en tröja på sig. Det blev även två tröjor när den av havet kylda luften svepte över båten. Solvärmen var något klen på grund av diset. Endast 14 grader i havet… Att det kan skilja så mycket i luften…

Ännu en i raden av fyrar. Vi seglade på grunt vatten och tog in på några större segelbåtar, som envisades med att ta sig fram längre ut i den kraftigare motströmmen.

En bit av playan där människorna står och svalkar sig.

När vi anlände till ankringsplatsen, var det vindstilla och temperaturen helt ok, i skuggan av vår lilla bimini. Visserligen varmt men skönt. Efter middagen kom en stark vind från land och svepte över oss. En nästan overkligt varm vind tvingade oss i vattnet. Som tur är håller havet här 20 grader. Många dopp blev det?

Att ankra på redden, som idag, ger en fin frihetskänsla. Det bästa just nu är att vi kan kyla ned oss när som helst. Bilden nedan med fantasiörnen får avsluta bloggen för idag…

Stekheta hälsningar från redden…

Sark – L`aber-Wrach, 106 nm

Lördag afton

En fin vik att ankra i, på östra kusten av Sark. Rodde iland igår kväll och strövade endast omkring på stranden. Benen var trötta efter rundvandringen på ön. Dramatiskt branta klippor och branter omger oss. Bilderna från igår, lördag.

Fin sandstrand, som om några timmar är osynlig

Vår färja…

Söndag

Tar det lugnt och planerar när vi ska dra vidare. En tanke är att segla direkt till Brest, över 140 nm och ha en reservplan att stanna i L`aber-Wrach. Oavsett vad vi väljer blir det en nattsegling, eftersom strömmen ”startar” på eftermiddagen. Dags att avsegla.

Under kvällen fick vi besök av många delfiner. De lekte med oss och Panta Rhei under en halvtimme. Några gånger piskade de till Pantas bog. De är vitspräckliga och har ett trubbigt huvud, Rissos delfin.

Lätta vindar och hyfsat klena vågor men till slut måste seglen ned på grund av vind/vågförhållandet. En hel del motorgång. Enkel resa och vi tog tillfället i akt att sova några pass under natten. Snart är vi uppslukade av mörkret. Seglade i mångatan någon timme men sedan var det kolsvart…

Måndag

Rundar europas högsta fyr på ön Ile Vierge. Den har en höjd på 77 meter. Nu är det inte långt kvar till hamnen och vi är hyfsat pigga.

Väldigt populär hamn. Parisvärmen har även hittat hit. Det är 34 grader i skuggan och man är klibbig hela tiden.

Satte upp våra solskydd som Kibben tillverkat. För några veckor sedan var kupévärmaren vår favorit. Nu är det skuggan…

En dusch och en sen kvällspromenad i den ljuvligt mjuka och smekande luften. Den högra bilden är tagen med blixt men då blir solen konstig. Telefonerna har sina begränsningar, speciellt iPhone.

Småbåtar långt ute ut på svaj på grund av tidvattnet.

Leker lite med färg…

Hälsningar från en varmluftsblås…

Tisdag…

Sov bra och länge efter förra nattens segling. Morgonpromenad i sol och vindstilla, innan värmen åter tar över. Inloppet till hamnen i totalbleke. Rampen för sjösättning, i nedre delen på bilden, är nästan 80 meter lång på grund av tidvattnet.

Intressant. En liten flytbrygga mellan fyra stolpar. Man åker dit vid lagom högvatten och fäster båten vid bryggan. Därefter väntar man ett antal timmar tills det är ebb. Då kan en traktor hämta båten…

Den lilla båten har elmotorn integrerad i rodret.

Konst i hamnen. Rigg och segel i rostfritt.

I cykelturen till mataffären ingick ett dopp i havet.

Men först en selfie, utan salta fingrar…

Här kommer havet snart att ta över.

Lannilis kyrka. Cyklade en rejäl omväg till Lannilis när vi följde en gång/cykelbana. Den gick upp, sedan ned, därefter upp och så vidare. Långa stunder i en skyttegravsliknande försänkning där vi fick leda cyklarna i stekande sol. Målet var en Aldibutik och mot slutet kokade hjärnan av värme. Det blev värmemässigt en tuff cykeltur. Väl inne i den luftkonditionerade affären försåg vi oss med vatten och banan för hemresan. Vi handlade länge, länge, tills vi återfått normal kroppstemperatur… Värmen som slog mot oss när vi klev ut igen var bastulik. 34 grader i skuggan…

Lunch på moules. Aldrig fel.

Det blev ännu ett dopp i havet på kvällen. Måste kyla av oss i denna värmebölja.

Hälsningar från en riktigt trevlig och varm sommardag…

Det gick förvånansvärt bra att sova, trots rullandet. Lite knepigare med frukosten, eftersom rullandet hade intensifierats något. Vi var glada att vi valde boj, före ankring.

Kibben fäster jollen högt upp på stranden. När vi återkommer når havet nästan till trappan.

Bojplatsen sedd från land. Stigen gick brant uppåt. Påminde om både Norge och Nuku Hiva.

Inte långt från vår vik finns den stora hamnen. Oskyddad.

Gick omkring överallt och charmades av ön.

Lite enklare kyrka än i de större städerna.

Vi kom fram till övergången till Lilla Sark. Den byggdes av tyska krigsfångar och heter La Coup`ee

Vint väder, fin vy och kraft i benen efter att vi tagit en fika och scones på en pub.

Fint. Notera makrilmolnen.

Vandrade runt Lilla Sark. Här vy söderut.

Efter 15 km avslutade vi både promenaden och de engelska punden på samma pub som vi besökte tidigare. Nu bestod gästerna mest av yngre människor och både sorlet från dem och musiken som discjockeyn pumpade ut, varslade om en lördag med högt partyinnehåll…

Flyttade oss till en vik på östra sidan av Sark. Endast två nm. Där ankrade vi på 3.4 meters djup (enligt kart datum). Till detta ska läggas ca. 2 meter för värdet på ebb i natt. Till sist tidvattenskillnaden på 5 meter. Detta ger 11 meter och vi släppte därför ut 45 meter ankarkätting för en lugn natt.

Det är bra att vi varit med på mattelektionerna i skolan. Både när det gäller pengar och även ankring…

Vi tyckte om både Alderney och Sark.

Hälsningar från besättningen med trötta ben…