Författare: Simo

Klockan 06:10 såg vi ett trettiotal mindre motorbåtar glida ut ur hamnen. Morgonen var fortfarande kolsvart och de körde som i ett pärlband med tända lanternor. De skulle fiska calamares i bukten. Djupet varierade från 4-10 meter. Många återvände efter tre timmars fiske, troligtvis glada i hågen.

Morgonrutinerna fixade och vi tar oss in mot hamnen. Tankstället har enligt sjökorten och även Reeds ett djup på 0.2 meter. Lägg till djupet för dagens chart datum, vilket är 0.7 meter. Detta innebär att man endast kan tanka segelbåtar under 1.5 h timmar innan och efter högvatten. Kan ju inte stämma för en hamn med 700 platser…

Vi glider in vid lågvatten 😬 men har kollat upp med hamnkontoret hur det egentligen förhåller sig. Ni är välkomna att komma in omgående, var informationen vi fick. Ännu en gång helfel. Mycket hjälpsamma marineros hjälpte till med allt vi behövde.

Vi frågade om sugen för att tömma vår septictank (WC) fungerade. -”No senior”. Det är lika illa här som överallt annars…

Blev anvisade en plats på hammer head och satte igång med att spola av Panta. En rejäl avsköljning. Även Rorsman tog sig en avsköljning. Värmen är underbar men möjligen något för varm, om man rör på sig.

”Spring i benen”, ja det hade vi efter sju ankringsnätter på redden. Botemedlet är ”gå med benen”, vilket vi gjorde på upptäcktsfärden i vår nya stad med cirka 17.000 invånare. Husen och de mindre gatorna ligger på en sluttning, vilket ger en viss charm… och svettpärlor i pannan…

Små, smala gränder gick kors och tvärs bland husen.

Många hus var fint målade medan andra fortfarande väntade på färg.

Hamnen är stor. Den består egentligen av två olika hamnar.

Fina fasader och den typiska ”balkongen”.

Lite puts och färg…

,,, och resultatet kan bli som här.

Något för Husdrömmar? Högst upp hade duvorna tagit över.

Detta hus, byggt 1912, flyttades hit från A Coruña och användes som spårvagnsstation. Numera en restaurang.

Lågvatten. De gula bojarna är en markering för båtar att hålla sig utanför.

Tung trut med fotsvett…? Ungarna tigger med sina gälla läten.

På fyra ställen i teakdäcket kunde skruvarna skönjas. Ersatte dessa med endast plugg. Panta börjar visa tendenser till åldrande…

Asiatiska lunchbuffén var god och prisvärd. Mätta för resten av dagen. Avslutar med att duscha av oss på bryggan. Orkar inte gå 500 meter till servicehuset. Dessutom svalkande…

Som vanligt, när man ligger på hammer head i en stor marina, passerar båtar hela tiden. Rosa flamingos, gröngula påfåglar, gummidäck och SUP-brädor belamrar flytetygen. Ut en sväng och sedan åter in i hamn. När kommer calamaresfiskarna att ge sig ut i morgon?

Hälsningar från tre rena ”gringos” (Rorsman, Kibben och Panta)

Ares – Sada, 4 nm

Så fel vi hade… Det fanns fler varv på volymkontrollen på tivolits högtalarsystem… Solen hade precis gått ned igår och DÅ började de tända upp alla blinkande lampor och pumpa ut musiken. Svårt förresten, att kalla det för musik. Enahanda dunk med avsaknad av melodier… En diplomat skulle troligtvis kalla det hela för en ljudkuliss…

Klockan 02:00 var det slut och medan tinnitusen övertog hörselnervens enerverande tjut, började musiken flöda från en annan del av strandpromenaden. Tillräckligt högt för att hitta ned genom Pantas öppna takluckor och önska att vi redan flyttat oss till nästa hamn… Ytlig sömn men tydligen tillräckligt…

Långt morgondopp i spegelblankt hav, gympa och frukost, i nämnd ordning. Det är så här vi önskar starta dagarna, men det har blivit lite sisådär med den saken. Tar oss till en annan playa idag och drar upp jollen ända in i ”kaklet”. Tidvattnet är på ingång.

Dags att promenera, som så många andra på stranden. Just nu är den ungefär 1 km lång. Kibben samlar skal under vår vandring (har inte bild på dem).

Dessa, nästan genomskinliga tog vi endast med hem, på bild.

Än kan vi gå längs strandlinjen men om någon timme är klippan en mur i vattnet.

Några andra, med fin färg.

Vad är det här? Jo, så här är det i Ares. Under natten smälldes det pyroteknik. Det hör tydligen till nattlivet, åtminstone under helgen. Däremot blev vi överraskade att de på förmiddagen smällde av 21 st MYCKET kraftiga smällare. Tryckvågen kändes i kroppen, trots ett avstånd på 600 meter.

Rorsman frågade en förbipasserande SUP-paddlare om detta. Svaret blev att det är fest i staden. Jaha… Någon timme senare var det dags igen. Ett 40-tal superkraftiga smällar. Nu är det fest… fast lite synd om hundarna, kan man tycka…

Dags att lämna området, medan hörseln fortfarande fungerade. Seglade söderut en timme och ankrade utanför hamnen till Sade. Tar oss in i morgon för att bunkra både mat och bränsle.

En mycket lugn dag i övrigt. -” Eller hur Kibben?” -”Va, jag hör inte vad du säger”… -”Låt ankaret gå”… Va…

I väntan på att mörkret ska överta herraväldet, passar vi på att läsa. Även här hörs musik från stranden men lagom högt. Dessutom ”riktig” musik, som vi vill ha det.

Hälsningar från en förhoppningsvis lugnare natt…

Fredagskvällen var tydligen en fin partajkväll… och även natten och ända till klockan fyra på morgonen… På bilden, tivolit som var uppsatt vid båthamnen. Det är svårt att beskriva, men ljudet därifrån, som avslutades 02:00 var ÖRONBEDÖVANDE! Stackars dem som hade lagt till i hamnen…

Efter att ljudlocket släppt, hörde vi musik och sång, faktiskt ganska trevligt, från strandpromenaden. Lagom högt. Avslutades 04:00… Därefter en hel dos av spanska glosor när folk sakta droppade av. En stilla natt som denna ger ljudvågorna fritt fram…

Vi hade inga egentliga problem med musiken men det blev sovmorgon… Solen gick upp tillsammans med oss.

Bad, frukost och iland. Idag var det löpartävlingar i sta`n. Vi kom in och såg de minsta dra iväg. Ålder 4-6 år. Fokuserade och med olika förutsättningar. Men alla tog i så mycket de orkade. Här kommer några något äldre och öser på för fullt. De vuxna sprang en engelsk mil (~1600 meter). Mitt på dagen i värmen…

En promenad i stadens närhet.

Några kilometer spång i djungelliknande omgivning.

Charmigt men i stort behov av renovering. Det fanns många hus som skulle behöva en insats.

Till sist, som ni såg igår, Kibbens nya klänning.

Summering av fakta och utgifter för de första tre månaderna:

Sträcka: 2060 nm, Diesel: 7.600:-, Kostnad Panta Rhei (hamn, prylar): 31.000:-

Besättning: (Inköp, tvätt, tåg, buss, klippning): 10.000:-

Matinköp: 17.200:-, Äta ute: 15.000:-

Promenader: 55 mil, Cykel: 27 mil

Summa: Nästan 84.000 :-

Nu är det lördag afton och vi undrar om gårdagskvällens musik ska övertrumfas…? Knappast. Just nu hörs entoniga trummor dunka monotont på stranden…

Vi har dykt och putsat lite, men inte för mycket. Vill inte ta bort mer bottenfärg än nödvändigt. Vi är positivt överraskade att den ”snälla” östersjöfärgen klarat sig hyfsat bra ända hit.

Hälsningar från Panta med mindre stålar…

Punta Aumoco – Ares, 2 nm

Natten var sömnvänlig och stilla. Helt svart och blank. Månen krymper natt för natt… värmen håller sig kvar.

Flyttar oss en liten bit till Ares. En större plats med utrymme för ankring med privat sfär…

Iväg in till samhället. Kyrkan, i annorlunda stil, var stängd.

Ett nybygge i traditionell design med överhäng enligt gammal stil.

Kolla färgen!

Tog oss ut från stadskärnan och vandrade mot landsbygden. Skönt med skugga.

Promenaden tog oss upp på höjderna vi passerade igår, när vi seglade in. Plockade björnbär, som så ofta. Gott.

Hamnen och staden. Panta ligger närmast stranden på 2 meters djup (chart datum). Vill ju inte ro längre än nödvändigt.

Efter fem kilometers promenad i hög värme, kom vi in till staden och dess marknad igen. Kibben hade sin strategi klar: Bjud Rorsman på en öl och säg att han är smakråd inför klänningsköpet som snart ska ske. Här, med en kall Estrella, var Rorsman lyckligt ovetande…

Därefter: Rorsman inflikar att han, tackar för den ”smörjande” ölen och ställer naturligtvis upp som smakråd … under de två timmar som behövdes för att utse något passande… suck…

I avsaknad av provhytter är telefonen bra. Nu kan ni som läser dessa rader, gissa vilken klänning som följde med till Panta…

Många timmar iland, ger en annorlunda strand att återkomma till. Vi inser att vi kommer att bära jollen väldigt långt, för att få vatten under kölen…

Lång sträcka att bära men därefter bara att glida på…

Ett efterlängtat bad innan lunch på languster, bröd, olja och salt… Hur bra som helst. Därefter kom vinden med kraft. Svalkan var välkommen…

Fixa bilder, loggboksanteckningar och läsning innan en enkel osttallriksmiddag med serranoskinka till Galliamelonen. Vi njuter av solen, värmen, det klara vattnet och att vi har möjligheten att göra detta. Bad igen och igen…

Denna klänning är ombord… Femton Euro. Rorsman hade lärt sig ”once” vilket betyder elva (11) och försökte pruta, men efter många spanska och vänliga ordväxlingar, blev det ändå 15 Euro…

Hälsningar från en fin ankringsvik…i

Rada de Carino – Punta Caumoco, 42 nm

Natten var mer rullig än önskvärt. Snabbdopp i sval luft. Frukost och iväg. Seglar, men måste stötta med motorn första halvtimmen. Vågorna är grymma, mot oss… så in i he __ete, men snart kan vi falla av.

Morgonen är dock befriad från regn och vi har fokus på att ta oss långt idag.

Solen punktmarkerar vissa platser… Påminner lite om naturen på Nuku Hiva…

Här har vi passerat mellan ön och fastlandet. Sjön var grymmare än grym. Seglen slog och ville helst gå i strimlor. Bara 500 meter och därefter helt andra förutsättningar.

På med motorn och 2200 rpm, vilket är ovanligt högt för oss. Efter 7 minuter var förutsättningarna annorlunda. Segling och humöret helt jublande…

Fin segling och nu ska vi skryta lite. Vi seglade ifatt och förbi en Geccko 39:a (tror vi att det var) och även 43 fots aluminiumbåt. Visst, de hade inte alla segel uppe, men ändå, lilla korta, aktiva Panta…

Efter 34 nm var det till sist bara att runda denna udde och sikta in oss på en vik, 8 nm framför oss. Tänkte ankra för natten. Vi ligger ca. 10 nm nordost om A Coruña. Lite stolta är vi dock. Första gången långt hemifrån och klarat av både båt, späckhuggare och oss själva. I en 35- fots segelbåt… en snabb sådan…

Efter 42 nm fällde vi ankaret på 6 meters djup? Vindstyrkan på instrumenten hade inte varit korrekt. Antingen fel i masttoppen (oh nej) eller loggen. Rorsman gjorde några dyk och konstaterade slutligen att vi måste rensa loggen.

Rensning av snäckor pågår. Blir nog bra i morgon. Endast en liter havsvatten forsar in vid denna putsning. Det är lugnt.

Hör och häpna, det var endast 16 grader i havet när vi rundade hörnet av Spanien. Som tur är har vi nu på ankringsplatsen 23 grader, och ett bad, dyk och puts av vattenlinjen är smärtfritt.

Det surrar av båtar och folk omkring oss. Motorbåtarna susar förbi både för och akter om oss, på ett tiotal meters håll. Det gungar som vi vore ute på havet… suck…En båt var femte minut…

Om det blir som vi tror, är de flesta kvar tills mörkret lägger sig över nejden. Tålamod… Vi är sovlängtande när solen går ned innan 22:00…

Hälsningar från Panta Rhei R (som i racing)…

Ria de Viveiro – Rada de Carino, 18 nm

Ännu en lugn natt med god sömn. Morgonen lika sval som igår, 17.5 grader. Idag var vi dock mer på hugget och tog vårt morgondopp. Friskt, men en skön känsla av välbefinnande när man satt och lufttorkade i sittbrunnen. Diskuterade vad vi ska äta till frukost. Mest som kuriosa eftersom det oftast blir samma… Om två timmar tar vi oss ut och förbi vågbrytaren.

Ankaret var som så ofta djupt nedgrävt i sanden. Det är sällan vi får upp alger eller kelp. I morse satt dock en bläckfiskjigg runt ankaret. Bläckfiskar fångar man vid skymning eller gryning. Även vid tidvattenväxlingar.

Idag tog vi oss närmare Spaniens nordvästra hörn. Det är omkring 65 nm till A Coruna och det kändes bra att dela upp sträckan i två delar. Höll oss kustnära, vilket förlängde sträckan. Detta är ”späckhuggarvatten”… på riktigt…

Under tiden vi länsade ut i knapp styrfart undersökte vi halshornen på både fock och genua. En låsring behövde justeras.

Genar så mycket vi vågar. Här var det enkelt att passera mellan ön och fastlandet.

Möte med två glada fiskare.

Här passerar vi Spaniens nordligaste udde. Udden till höger tar vi i morgon.

Strömkanter samlar på sig både bråte/sjögräs/skräp, eller som här bara skum.

Motorn fick kämpa i fem timmar. Ankrade på 4 meters djup och tog oss omgående in till stranden. Ville ju så gärna gå en promenad. Det rullar endast måttligt (lågvatten) men kan bli mer ikväll.

Man blir glad av färger på husen. Carino är ett litet samhälle och verkade ”sova” när vi vandrade runt i gränderna. Mötte förvånansvärt många äldre personer.

Somliga har vidunderlig utsikt…

Smala gränder men inte trångt. Det är lunchtimmar och kanske därför lite glest med folk.

Rorsman skriver blogg medan Kibben tar en sväng på stranden…

… och tar ännu en bild på vårt ”hem”…

Det är varmt och att simma runt båten ger oss den svalka vi efterlängtar. Middag ombord och planering för morgondagen. Runda hörnet av Spanien utan att komma i kontakt med späckhuggarna. Hoppas vinden är som prognostiserat, vilket gör att vi kan segla även i undanvinden.

Antingen A Coruna (~ 45 nm) eller in i en djup Ria nordost om staden, om vi inte stannar till halvvägs. Beror på vädret.

Hälsningar från nordvästra hörnet…

Aftonen igår var precis som man önskar att det alltid ska vara, när man ankrat upp för kvällen. Lugnt, behagligt varmt och oceaner av egentid… Minimal middag i sittbrunnen och därefter ”ta-det-lugnt…

Playan var befolkad ända in i mörkret och även efter midnatt hördes röster från stranden bölja över den osynliga och släta vattenytan. Dagsljuset växlar över till de otaliga natriumlamporna som kantar stranden.

Morgonljuset börjar skönjas en halvtimme innan solen stiger upp för dagen.

Snart når solen även ned till oss ankrade båtar.

Hoppade över morgondoppet (hmm) och riktade in oss på frukosten. Vilken skön morgon… Idag bör vi få till fler bad, samt båtfix av olika slag. Tröja på en stund, innan solen höjer temperaturen.

Efter många timmars läsning blir man mosig. Ännu fler timmars läsning orsakar supersupermosighet… och så vidare. En stilla dag ombord med väldigt lite aktivitet. Några lätta skurar har passerat men inte påverkat värmen.

Färre dopp än planerat, men innan middagen tog vi tag i badandet. Någon grad kallare i havet på grund av molnighet under stor del av dagen.

Ett antal båtar har lämnat och några tillkommit. Lite knepigt när de nyanlända ankrar onödigt nära oss, som vi tycker att de gör. Det finns stora ytor att välja på…

Först på torsdag verkar vinden vi väntar på, anlända. Kanske flyttar vi oss en liten bit i morgon. Kanske, eftersom detta är en bra plats.

En dag eller två går bra att bara stanna upp och finnas till. Inte ta sig iland på något nytt ställe, eller ens kunna gå våra promenader. Någonting i vårt inre hinner komma ikapp…

Hälsningar från läskretsen ombord…

Puerto de Viveiro – playan utanför Rian (flodmynningen), 1 nm

En peppande nyhet för gubbar över 70. Det går att sova över sju timmar i sträck, vilket Rorsman lyckades med i natt. Torr som fnöske naturligtvis, men ändå… Pigg som en mört på morgonen… Vaknade till och med innan Kibben, vilket är sällsynt.

Efter några tunna regndroppar på morgonen är det dags att hitta gamla sta`n. Endast 17 grader i luften. Det ger helt klart snabbare och piggare promenad.

Nu har vi gått någon kilometer längs floden, Ria de Viveiro. Stora hus kantar stranden.

Här har vi kommit in i gamla sta`n, men den var både grå, lite trist och öde på morgonen. Många små affärer på båda sidor av gatan. Således en levande del av staden.

En annorlunda del av staden.

Åter hemma och dags för ännu en tvätt på sta`n samt avfrostning av kylen (första gången på tre månader). Rorsman besökte en Volvo Pentaverkstad och hade hur kul som helst med Google translate och den icke engelsktalande experten bakom disken. Tack Google Translate. Besöket blev bra men delarna vi söker är lika sällsynta som en snöboll i Sahara…

Dags att besöka en mataffär innan nästa promenad.

Tidig eftermiddag och ännu en sväng in till gamla sta`n. Nu, när solen sken upp delar av fasaderna och folk fyllde de smala gränderna, var det som att komma till en ny stad.

Naturligtvis poppade restaurangerna upp och även flyttat ut bord och stolar i de smala gränderna. En ägare ville så gärna att vi skulle få plats och fixade ytterligare en tunna (som fick agera bord) längst bort i gränden.

Rorsman: Calamares (bläckfiskarmar). Kibben: Squids (små bläckfiskar). Tillbehör: Padro`n (grillad paprika). Det framgick inte på menyn om det medföljer annat, tex pommes, vilket det gjorde i detta fallet. Hur ska vi veta… Gott var det i alla fall, och plenty.

Så här dags var vi färdiga med Viveiro och tog oss ur floden och ankrade vid den stora beachen. Det är 22 grader i havet, vilket gav Rorsman möjlighet att dyka och putsa propellern, samt kolla offeranoderna på drevet.

Beväxningen på skrovet är måttlig tack vare alla fiskar i hamnarna som gärna tar en bit av de alger som täcker undervattensdelen. Samtidigt som de råkar gnugga sig mot skrovet och därmed får bort ytterligare lite, lite alger…

Vi ansluter Panta till 230 V endast när vi lagar mat (sparar gasol) och minimerar samtidigt problemen med galvaniska strömmar på drevet.

Det är befriande skönt att ligga på svaj och känna sig oberoende. Långt till närmaste granne ger oss en egen sfär där vi kan bada och vara oss själva, i samma stass som när vi föddes…

Atlantdyningen når inte hit för tillfället och allt känns bra. Riktigt bra…

Solen är uppe från 07:21 till 21:51, vilket inte ger någon känsla av höst över huvud taget. Värmen förstärker förstås den känslan. Återstår att se när det är dags att segla vidare, strandnära. Mycket strandnära…

Hälsningar från lugnet vid Rian…

Puerto de Ribadero – Puerto de Viveiro, 33 nm.

Ingen morgonpromenad. Valde duschen i stället och lämnade hamnen när ljuset återkommit. Frukosten skulle vi ta på vägen. Det var inte enkelt när vågorna fortfarande rullade in och satte oss på prov. Inte riktigt lika jobbiga som igår, men tillräckligt för att ge oss en rejäl match. Motorn får jobba lite hårdare idag.

Håller oss kustnära, vilket är lätt när man inte behöver hålla reda på vinden och dess riktning (obetydlig just nu). Passerar ett antal städer/byar. Vissa har dock väldigt grunda hamnar.

Olika typer av vågbrytande klossar.

Vore det inte häftigt att göra ett försök på den runda stenen…? Nu först har vinden kommit, och med besked. Vilket vi struntar i, eftersom den kommer rakt framifrån. Motorn är ju redan igång…

Efter udden med fyren rullar vi ut genuan och upplever en efterlängtad tystnad och betydligt mindre rull. Vinden är 8-10 m/s och bygger snabbt upp nya vågor.

Vi anländer vid lågvatten och i både Reeds Nautical Almanac och våra elektroniska sjökort, ser det alltför grunt ut. Ska vi ankra och vänta in tidvattnet? Vi ringer hamnen och får höra att det går bra att ta sig in nu. Vilket vi gjorde och såg att det som grundast var 4 meter… Vi har ändå de senaste uppdateringarna… Till höger om piren den stora playan.

In till kontoret för all pappersexercis… Nåja, inte betungande och det går ju ganska fort. Servicehuset, inrymt i en liten blå container, är en upplevelse av dålighet och snusk… ett riktigt skithus i dess rätta bemärkelse.

En liten playa i staden. Bakom skynket ett varv.

Hittade inte någon fin gamla sta`n på dagens undersökningspromenad. Får leta mer i morgon.

På varsin sida om detta urliknande verk, tror vi oss se tidvattenhöjden samt hur många timmar det är kvar… Det är varmt och hjärnan ”vilar”…

Sitter och skriver bloggen utanför en lavanderia. Rorsman fick rollen som tvättvakt medan Kibben kollar efter gamla sta`n. Finns den…?

Ser att den svenska Hallberg-Rassy 45:an som blev attackerad av späckhuggare i förra veckan, ligger här. Attacken skedde en bit utanför. Den blev bogserad hit och väntar på att få ett nytt roder eller få rodret lagat. Denna information fick vi av en norsk seglare som ligger vid samma brygga som vi. Det kom även in en dansk seglare. Framför oss ligger en finsk segelbåt. Hela Norden är representerat…

Fick en kommentar gällande vår middag på pilgrimsmusslor. Lätt kryddade, ingen vitlök. Köttet satt som berget och krävde tålamod för att få loss. Bitarna var väldigt små… men naggande goda…

Hälsningar från en ren och väldoftande Panta Rhei…

Lågvatten vid 00:30 och Panta tog det lugnt. Skönt, lätt att somna… Däremot såg vi tiotalet fiskare som hoppades på napp i den kolsvarta natten. Även efter 01:30 satt några av dem kvar. Snacka om intresse eller nödvändigt behov…

Solen går upp efter sju och vi var redan klara med frukosten. Tidvattnet högt vilket återigen gav otroligt rull i hamnen. Svårt att hålla allt på plats på frukostbordet.

Vinden skulle ge oss fart idag. MEN det stämde inte. Atlanten hade vaknat! Jösses vilka vågor vi mötte. Provade länsa med storseglet men det fungerade inte i 5 m/s.

Motorgång och därefter enbart genuan. Det sliter inte lika hårt som smällarna med storseglet. Men även denna segelsättning fick vi ge upp. VILKA VÅGOR och utan seglens stabiliserande hjälp, rullade Panta hejdlöst från sida till sida på de värsta avarterna av vågor. Inte hela tiden men ofta. Tills man blir förbannad eller börjar skratta. Men vi vet ju villkoren och är här av egen fri vilja, så ett skratt är att föredra…

Passerar nära uddarna för att undvika orcas. Små samhällen längs kusten.

Vår tänkta plan var att ta oss 50 nm västerut, men avsaknad av vind och med de ”överförfriskade” vågorna, ändrades planen. Nu ligger vi i en fin hamn, halvvägs, och njuter av att underlaget är stilla…

Efter att Panta blivit tvättad tog vi oss in till gamla staden.

Fint och med en varm känsla då vi ser palmer.

Vi fortsätter att äta ute. Pilgrimsmusslor, åtta stycken, till middag. Utan annat tilltugg blev det lite klent med mättnadskänslan. Gott som tusan och energin i dessa fina musslor, räckte till att gå och handla i butik och avsluta med något mer robust i båten. Vi hade ju seglat hela dagen och behövde fylla på med energi…

Finns det en höjd, går vi upp… Hamnen från en annan vinkel.

Efter både middag på sta`n och påfyllning ombord, var det dags för en längre promenad. Havet håller endast 18 grader här.

Vet inte vilken bergart detta är… men fin färg…

Har inte hunnit titta på morgondagens väder, men hoppas kunna avverka de återstående 32 nm till Viveiro i morgon eller någon annan dag…

Såg en svensk OE 32:a segla in men ser den inte i hamnen. Vi har inte sett många svenska båtar på vår segling i år.

Hälsningar från Galicien…